Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 LEO N. TOLSTOJ.
fakta behöfver man hypoteser att ordna dem efter, och det
har man också. En medelmåttig engelsk journalist, Malthus,
har kommit fram med sin lag för folkökningen, som har
visat sig oriktig, Darwin med sin teori om arternas upp:
komst, som ej är bevisad och ej kan bevisas, Comte och
Spencer med sin utvecklingslära, som ej säger hvart utveck-
lingen skall gå och utgår från det oriktiga axiomet att
mänskligheten är en organism. Dessa obevisade teorier få
stödja hvarandra, och deras gemensamma hufvudlag för allt
hvad som lefver, lagen om djurens och människornas kamp
för tillvaron, rättfärdigar det lif vi föra, förkunnar den dyrbara
tanken att det onda som sker ej kan läggas människorna till last.
Därför hafva dessa läror vunnit anklang, liksom förut Hegels.
Enligt dessa läror rättfärdigas också arbetets fördelning.
Det fins visserligen en arbetets fördelning, som är naturlig
och berättigad, den som förekommer på landsbygden, där
man lätt kan återgå till att bruka jorden, om det ej längre
finnes bruk för ens yrkes produkter. Men den form af
arbetets fördelning, på hvilken de nutida samhällena äro
bygda, är falsk. Den medför med nödvändighet öfverproduk-
tion, hvilken är skuld till vår tids ekonomiska elände. Man
producerar och producerar undan för undan varor, som ingen
har bruk för. Och på det vetenskapliga området är det på
samma sätt. Man sysslar med stjärnornas kemiska samman-
sättning, cellväf och protoplasmer, ett fjärde tillstånd för
materien m. m., som till ingen nytta är. VWVetenskapens
praktiska tillämpning har visserligen medfört många stor-
artade uppfinningar, af hvilka vårt århundrade är så stolt,
men de hafva ej kommit bönderna, arbetarne till godo.
Deras lott är sämre än förut. Vetenskapen har ej lärt dem
det ringaste, ej huru de bättre skola bruka sin jord, baka,
brygga, spinna, väfva. Och litteraturen och konsten hvad
gifva de folkets stora massa? Den lefver dels på sina gamla
sagor och sånger, dels tillverkas för dess räkning en mängd
böcker, bilder och harmonikor, men konstens och veten-
skapens idkare hafva ingen del häri.
Allt kommer sig af den åsigten om arbetets fördelning,
enligt hvilken några skola utföra endast kroppsligt, andra endast
andligt arbete. Men denna åsigt är falsk. Alla skola arbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
