Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYKTIGA BILDER. 415
blommade. Björkarna hängde med grenarna ut öfver vattnet,
och de två höga granarna, som stodo vid sidan, sågo dub-
belt mörka ut mot alla de ljusa träden omkring.
Här fläktade det på heta dagar alltid svalt från sjön,
som med otaliga glimtar i små, lätta böljor skvalpade förbi.
Här fans skugga mot solen, och man hade ändå på samma
gång det nöjet att se henne falla med all sin makt på det gröna
gräset och alla de gula blommorna i backen.
Jag hade gått dit ned och hade lagt mig i gräset med
en bok. Det ser ändå alltid litet nyttigt ut att ha en bok
under armen, när man går ut om sommaren, fastän man
sällan kommer längre än till att slå upp den. Där funnos så
många fjärilar och andra insekter att se på, där jag låg med
näsan alldeles nere i gräset, och sjön lockade ständigt mina
blickar ut. Det lyste på de hvita seglen eller det föll blå,
förfriskande skuggor öfver vattnet, eller andra sådana vig-
tiga och fängslande saker inträffade, som togo hela ens upp-
märksamhet i anspråk.
Hafvet är oroväckande. Det rifver upp all ens längtan
och saknad, men Mälaren är så lugnande. Man ser utåt och
tänker: »Hvad det måtte vara härligt där ute på vågorna, och
härligt där borta på andra sidan, — men här är lika bra,
och jag blir liggande.»
Medan jag låg i sådana djupsinniga tankar, kommo gos-
sarne gående nedför backen med sina fiskredskap. Det var
de två kusinerna, ungefär jämnåriga, bägge mellan en tolf,
tretton år. Det var emellertid stor skilnad på dem i storlek
och utseende.
Nils, som gick främst, var liten till växten, bredaxlad
och kraftigt bygd. Han hade alldeles ljust, kortklippt hår,
en kort näsa. en allvarlig, stor mun och ett par goda, tro-
fasta små blå ögon. Han var klädd i randiga sommarkläder
och bar, utom metspöet, asken med maskarna.
Bakom honom kom Valter, en lång, smärt gosse, ele-
gant växt, med smala händer och runda handleder. Han
hade nästan kolsvart hår, som hängde i långa tofsar ner
öfver pannan, fina ögonbryn och en rund, röd barnamun.
Det vackraste hos honom var dock hans ögon, ett par sam-
metssvarta, milda, melankoliska, förföriska ögon med långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
