Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 ULRICH VON HUTTEN.
begynta striden till hela nationens hjärtesak. I april detta
år utgifver han äfven en samling af flera dialoger, biand
hvilka finnes den, där det hänsynslösaste anfallet på Rom
förekommer — Vadiscus eller den romerska trefaldigheten, så
kallad på grund af att Hutten där i grupper om tre och tre
aforistiskt sammanställer de romerska lytena — tre varor
schackrar man med i Rom, skrifver han t. ex., Kristus, pre-
sterliga ämbeten och kvinnor, tre ting stå i anseende i Rom,
sköna fruntimmer, vackra hästar, påfliga bullor, tre saker gå
i svang i Rom, köttets vällust, prunk i klädebonaden och
högfärd i sinnena o. s. v. I denna dialog spränger Hutten
rent af den klassiska, Lukianska dialogform, hvilken han
eljest alltid respekterar, spränger den för att riktigt bjärt
och folkligt formulera sina hugg mot Rom, så de bränna sig
in i läsarnes sinnen. I denna dialog lyckas han också i en
enda bild — men en bild af Dantes styrka — koncentrera
allt sitt hat. Hör blott:
Rom, det är jordkretsens vidtberyktade loge, i hvilken ligger
sammansläpadt allt, som i alla länder röfvats. Och i dess midt
tronar den omättliga kornmask, hvilken uppslukar oräkneliga mått
säd, omgifven af sina talrika spiskamrater, hvilka först utsugit
vårt blod, sedan gnagt af vårt kött, men hvilka nu, så Kristus sig
förbarme, hafva kommit fram till märgen, sönderkrossa benen där
innerst och vilja äfven förinta hvad öfrigt är. Skola då icke vi
tyskar gripa till vapen och störta fram med eld och svärd. Det
är vårt fosterlands plundrare, som förr girigt, nu rasande och fräckt
bestjäla oss. De fråssa af tyska folkets svett och blod och mätta
buk och lusta med utarmades inälfvor. Och dem gifva vi vårt
guld! På vår bekostnad hålla de sig hästar, hundar, mulåsnor och
glädjeflickor. Med våra penningar göda de sin ondska, lefva Her-
rans glada dagar. kläda sig i purpur, sela sina hästar med guld
och upptimra hela palatser af marmor.
Dessa dialoger, hvilka Hutten sedan förtyskade, utöfvade
en oberäknelig verkan, både i och för sig, men i synnerhet
kanske genom det djupa intryck de gjorde på Luther. Luther
hade sedan 1517 genomgått en storartad utveckling. Den
teologiska begynnelsefrågan hade som relativt obetydlig blifvit
skjuten åt sidan i hans tankar, medan allt dristigare frihets-
och reformidéer begynte hägra för hans själ. Han hade då
först sökt skaffa sig anhängare bland humanisterna, hvilket
hade lyckats så mycket lättare, som hans uppträdande äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>