Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN EN BORTGÅNGEN. 443
Den här läste jag i vintras. Det var intressant — alldeles
som att tala med en kamrat. När han ibland sade något,
som jag på egen hand gått och funderat ut, så blef jag så
förtjust, att jag icke visste mig någon annan råd än att
klottra mina exklamationer i marginalen, ty jag hade ju icke
en lefvande själ att meddela mig med.
— — — — Förlorar jag sinnets jämvigt, så blir jag oför-
mögen att skrifva (lidelsen blir mig öfvermäktig och handen
blir icke stadig nog att föra dissekerknifven), först då jag
blir normal igen, kan jag skildra. Det enda jag kan erinra
mig ha skrifvit under det omedelbara inflytandet af en star-
kare sinnesrörelse, är »Folkvännen» i min studiesamling.!
Det var harm, som dikterade den.
AS — — Hvad jag håller på med? säger ni.
Det skall vara mig en glädje att förtälja. För närvarande
en mindre novell, »Fru Marianne», om en ung fru, som är
förstörd af romanläsning, men som ännu har så mycket gry
kvar, att hon blir människa till sist. Jag har lofvat ett manu-
skript åt »Tilskueren»; om Marianne icke blir för lång, så
skall hon dit.? Sedan skall jag taga ihop med en längre
novell, »Att dö», med en ung flicka till hufvudperson, som
écke dör. Planen hade jag klar redan innan jag började på
»Pengar». Dessutom har jag två, tre andra novellämnen i huf-
vudet, och så min stora roman. Jo, det låter! Själf vet jag,
att den blir ett dugtigt arbete. Herrar kritici skola natur-
ligtvis förklara den för osann, åtminstone tills jag är död,
men det bryr jag mig inte om; jag vill icke skrifva den efter
deras hufvud, utan efter min egen kunskap om saker och
ting. Och när det är någonting, som författaren har reda
på, men icke de, så kan man slå sig i backen på att de
säga, att han tagit sig vatten öfver hufvudet. Jag har Gudi
lof en så rik och mångsidig erfarenhet af lifvet, att jag icke
behöfver ge mig på sådant, som jag inte förstår, eller sitta
och »finna upp». Men man kan inte begära att personer,
hvars lif rört sig mellan skolbänken, studerkammaren och
salongen, skola förstå det. De kunna också vara glada att
deras synder aldrig tillräknas dem. Man kan t. ex. bara
! »Från Skåne».
>? »Fru Marianne» svälde sedan ut till en volym på mera än 400 sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
