Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 TILL UPSALA STUDENTER.
förr dess hällre åt sig utvälja något visst bestämdt historiskt
gifvet system af verkligt spekulativt djup och universel
syftning, och att så koncentrera sina ansträngningar på ett
inträngande och efter bästa förmåga kritiskt studium af detta
system. Ty endast ett sådant studium är i högre grad eg-
nadt att fostra och utbilda förmågan af filosofiskt tänkande,
och blir därför också den bästa, ja den enda tillförlitliga
pröfvostenen på verklig filosofisk begåfning.
För att icke blifva missförstådd bör jag måhända genast
tillägga, att det tydligen icke kan vara rådligt att under åra
tal alldeles exklusivt studera ett enda filosofiskt system, och
ännu mindre att stanna härvid. Med öfversigtliga framställ-
ningar af filosofiens historia kan ingen börja för tidigt, men
hälst vid sidan af det nämda mera grundliga studiet af en
viss särskild filosofisk författare i original. Och i den mån
tid och öfriga omständigheter medgifva är det visserligen
önskligt, att detta sist nämnda studium efterföljes af ett lik-
nande studium af en eller flere andra filosofers skrifter, i
lämplig ordning och under inbördes jämförelse, så att de få
tjäna hvarandra till ömsesidig belysning.
Så ungefär tänker jag mig, att en ung »angehender
Philosoph» borde planlägga och fullfölja sina studier. Så-
lunda bedrifna skola de icke blifva utan frukt: vyerna skola
småningom vidgas, den kritiska blicken skärpas, de egna
åsigterna allt mera genomarbetas och samarbetas till en inom
sig homogen världs- och lifsåskådning, — och måhända
skall därunder studenten mogna till en själfständig filosofisk
forskare.
Må vi, mina herrar, å ena sidan, ju förr dess hällre
komma öfverens därom, att det är oförenligt med den fria
forskningens art att en gång för alla förskrifva sig åt ett
redan färdigt system, för att sedan dogmatiskt sluta sig inom
detta och ut ifrån den sålunda intagna ståndpunkten summa:
riskt fördöma eller helt enkelt ignorera alla därifrån af-
vikande meningar. Men må vi också, å andra sidan, be
sinna och behjärta, att hvarken fördragsamhet eller mång-
sidighet hafva något synnerligen högt värde annat än jämt
upp i samma mån som de äro förenade med verklig grund-
lighet, och att det första vilkoret för och säkraste känne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
