- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1888 /
541

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF II ADOLF OCH GUSTAFADOLFSFÖRENINGARNA. =+S4I

Först och främst torde därvid böra beaktas, att det sven-
ska folket är af germansk stam och således beslägtadt med
den de romerska banden brytande ande, som i Luther, germa-
nismens inkarnation och befrielsehjälte, så mäktigt rörde sig
och kom till utbrott.

Men det svenska folket var icke blott beslägtadt med
den ande, som i reformationen kom till genombrott; vårt folk
låg därjämte såsom intet annat färdigt för denna religiösa
omgestaltning och nydaning. Väl kan och bör det i fråga om
reformationens införande i vårt land och särskildt vid akt-
gifvande på den konung, som i historien bär äran af dess
genomförande, icke förnekas, att också här politiska bevekelse-
grunder träda i förgrunden. Lika öfvertygade som vi känna
oss, att hos Gustaf Adolf det religiösa åskådningssättet blef
bestämmande för hans politik, lika tveksamma må vi väl ha
skäl att vara, om icke hos Gustaf Vasa politiken blef be-
stämmande för hans religion. I hvad fall som hälst genom-
gick det svenska folket under sin Gustaf Vasa-period något
alldeles likartadt med hvad det för Tyskland gälde i det
trettioåriga kriget: nationel frihetskamp i det nämaste samman-
hang med kyrklig reformation. Framstod för Gustaf Vasa
personligen den senare hufvudsakligen såsom ett tjänande medel
för den förra — hvad mer? Svenska folkets historia är väl
ändå icke i allt dess konungars historia; svenska folkkyrkans
historia torde med mera skäl kunna sägas vara svenska folkets
historia. Och det skall icke af någon kunna jäfvas, att den
nya kyrkoförbättringen en gång införd här hastigt slog djupa
rötter i folkmedvetandet och växte, reaktionära vindar till
trots, såsom ingenstädes annars, äfvensom att den därvid,
likaledes förr än annorstädes, icke blott förändrade det kyrk-
liga lifvets former, utan äfven i öfverensstämmelse med sin
ande omdanade samfundslifvet i dess politiska gestaltning.
Den ur kyrkoförbättringen framväxande moderna staten såg
i Sverige dagen förr än i något af de s. k. stora kultur-
länderna. Och det djupa sammanhanget mellan statens och
kyrkans reformation skall icke kunna förnekas, bekräftadt som
det är af all erfarenhet ända in i den närvarande tiden. Mo-
dern stat på katolsk grund visar sig alltjämt vara ett byg-
gande på vulkanisk mark, och jag tänker, att experimentet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:34:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1888/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free