Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 OM RÄTTA BETYDELSEN AF SPRÅKRIKTIGHET.
dessa ord äro efter den teoretiska måttstocken aldrig så väl
och riktigt tillskurna.
Talspråkets stora välde öfver skriftspråket i förevarande
fall bekräftas ock till fullo af språkhistorien i alla tider.
Hvad är väl också orsaken till, att man i vår tid kan skrifva
t. ex. dar i st. f. dagar, men icke lar i st. f. lagar; er, ber
i st. f. eder, beder, men icke her i st. f. heder; har i st. f.
hafver, men icke skar i st. f. skafver o. s. v.? Jo, helt enkelt
den, att sammandragna former uppstått i talspråket i det ena,
men icke i det andra fallet, och att skriftspråket omöjligt
kunnat blifva däraf oberördt. Det är ifrån det lefvande
språket, som den första väckelsen och hela rörelsen måste
utgå, men ingalunda från skriftspråket. Fåfängt skulle man
arbeta, om man trodde sig kunna förmå allmänheten att säga
lar i st. f. lagar o. s. v. genom att i skrift träget bjuda på
dylika former.
Den omständighet, att en ny ordform grundar sig på
helt annan lag än den förut gällande, kan icke göra honom
förkastlig. Förkastlig blir den nya ordformen först då, när
han är en konstprodukt och har sin enda eller hufvudsakliga
tillvaro på papperet samt således icke är i rätt mening häm-
tad från det folk. som talar språket. Då är han för visso
dömd till undergång, om han också icke skulle redan vid
första framträdandet visa sig dödfödd.
Huru ofta som hälst brukade i skrift kunna därför så-
dana ordformer som £kvinnorne, gatorne (och i allmänhet femi-
nina former med ändelsen e), studerander, handlanderne, huf-
vuden, undersåter, stadsboer, tvätydig, merändels, fordna, sed-
nare, särskildte, skiljnad, icke eller, utländning, vermländning
(eller i allmänhet maskuliner med ändelsen ning, som är fe-
minin), eller sådana sammansättningar som ettårig (i st. för
enårig), omhänderhafva (i st. f. omhandhafva), sedolära, fem
kronorssedel, bilderbok, ständerförsamling, orgelnist, slå felt och
mångfaldiga andra liknande ordformer aldrig vinna erkän-
nande af att vara »rikziga. De strida afgjordt mot svenska
språkets bildningslagar under hvilken tid som hälst och hafva
ingalunda uppstått såsom en följd däraf, att en yngre och
senare språklag kommit i strid med en äldre, utan hafva
endast att tacka tillfälligheten eller bristande insigt i moders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
