- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1888 /
617

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LEGENDEN OM KRISHNA OCH BRAHMANISMENS UPPRINNELSE. 617

jagade han dem genom mumlande af en bön och med
utsträckande af sin med sju knän försedda bambustaf. Män-
niskorna åter såg han, hvilka de än voro, med sitt inre öga
på milslånga afstånd.

Krishna befann sig, då han gick fram på den mörka
gången, helt hastigt framför Vasichta. Anakoreternas konung
satt i djup ro med benen i kors på en matta och stödde
sig mot en af hyddans stolpar. Ur hans blinda ögon utgick
ett inre liksom seende skimmer. Från det ögonblick Krishna
såg honom, igenkände han i honom den »höge gamle». Han
kände en stark rörelse af glädje. Vördnaden bemäktigade
sig hela hans själ. Glömmande både konungen, hans char
och hans rike, böjde han knä för honom och tillbad honom.
Vasichta tycktes se honom. Ty hans mot hyddan stödda
kropp reste sig med en sakta skakning; han utsträckte båda
armarna, för att välkomna sin gäst, och hans läppar uttalade
med låg stämma det heliga ordet: Aum.!

Emellertid hade konung Kansa, då han icke hörde nå-
got skrik eller såg sin förare återkomma, smygande gått in
på gången, där han stannade såsom förstenad, då han såg
Krishna knäböjande framför den helige anakoreten. Denne
riktade på Kansa sina blinda ögon, lyfte sin staf och sade:

>»O, konung af Madura, du kommer för att döda mig;
vare du hälsad! Ty du skall befria mig från det kroppsliga
eländet. Du vill veta, hvar din syster Devakis son är, han
som skall störta dig från tronen. Se honom här, nedfallande
för mig och för Mahadeva, det är Krishna, din egen förare!
Se, huru vanvettig och fördömd du är, då det är din egen
fruktansvärdaste fiende, som du sändt hit för att döda mig.
Du har själf fört honom till mig, för att jag skall säga dig,
att han är det utsedda barnet. Darra! Du är förlorad, ty
din afgrundssjäl skall blifva demonernas rof.>

Kansa hörde detta med häpnad. Han vågade icke se
den gamle i ansigtet. Blek af raseri öfver att han såg
Krishna fortfarande knäböja, grep han sin båge, spände den
med hela sin styrka och afsköt en pil mot Devakis son.

! I brahminernas inre lära betyder denna: Den högste Guden, Gud —
Anden. Hvardera af dess bokstafver motsvarar en kraft hos Gud, eller.
populärt taladt, en person i treenigheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:34:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1888/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free