Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ERNST AHLGREN.
folket. Blott det, som ligger inom räckvidden af vår egen
natur, är äkta. — — Ni såg, att Julias kärlek var det, därför
sträckte ni ut er hand och sade: gif hit!
Zetterschöld (sakta).
Den låg utanför min räckvidd.
Fru Ramberg.
Ja, ty ni vet inte hvad det är att älska utan koketteri,
fåfänga, beräkning.
Zetterschöld.
Jag har visst aldrig varit så nära att förstå det som
just nu.
Fru Ramberg (vekt).
Ni är lyriker, och ändå... den naiva dårskapen att ge
alla sina tankar, sina finaste känslor, utan att fråga efter hvad
man får igen — den känner ni inte! Men jag har varit en
dåre — när det är dårskap.
Zetterschöld.
Och ni ångrar ingenting.
Fru Ramberg.
Nej, det är därför jag kan berätta. (Flyttar sig närmare.)
Det fins ett hemligt frimureri mellan oss. Märker ni det?
Zetterschöld.
Ja.
Fru Ramberg.
Hvad kan det kallas?
Zetterschöld.
Ungdom, tror jag — själsungdom. Något som fins hos
alla konstnärsnaturer.
Fru Ramberg.
Ni har rätt. (Räcker honom sin hand.) Ni är god och ni är
ung; ni får inte gå bort som en främling, jag vill att ni skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
