- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
28

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 CLAES ANNERSTEDT.

som en gång tog sig följande vackra uttryck i ständernas
svar till Gustaf Adolf, att de vore villiga att, om fienden
fore fort i sitt onda uppsåt, manligen och ridderligen för-
svara sin frihet och träda i sina fäders fotspår och, hällre än
att gifva sig under andras ok och träldom, uppsätta lifvet
och allt hvad de egde.

Så långt ligger i protesten en sanning, men ej häller
längre. Och det är förgäfves man sökt kullslå minnessto-
derna öfver historiens verkligt stora personligheter. Hvarje
människas instinkt talar ett aonat språk, och nästan hvarje
historiens blad upprepar domen. Det behöfves icke häller
något djupare filosoferande öfver historien för att komma
till insigt om personlighetens betydelse i henne. Det står
fast, att mänsklighetens utveckling icke går efter yttre natur-
lagar, hvilka individen ofritt följer, utan att människan är en
förnuftig och därför med frihet handlande personlighet. Lik-
som en hvar känner, att han bär ansvaret för sina handlingar,
så måste mänskligheten erkänna, att hon bär ansvaret för
historien, hvilket ej vill säga annat än att denna är hennes
verk. Men däraf följer gifvet, att den större personligheten
har ett större inflytande, liksom ock ett större ansvar. Och
starkare har väl sanningen häraf icke kunnat framträda än i
vår egen historia, där Gustaf I, Gustaf II Adolf, Axel Oxen-
stjerna m. fl. afgifva det mest slående bevis på, huru per-
sonligheten kan gifva riktning åt och trycka sin prägel på ett
tidehvarf.

Den store rikskanslerens minne talar på visst sätt star-
kare än de stora konungarnes, därför att han icke egde att
förfoga öfver all den kraft, som den tiden vida mer än nu
låg uti att bära kronan. Den makt, han öfver sin samtid
egde och som hans minne ännu på eftervärlden utöfvar,
vittnar så starkt som något därom, att personlig storhet be-
tyder något i historien. Hvari denna storhet ligger, visar
en blick på hans lif. |

Egentligen skulle det fordras volymer för att göra full
rätt åt Axel Oxenstjernas lifsgärning. Och man måste nä-
stan misströsta om att på några få sidor kunna säga något,
som ens räcker till att återgifva hufvuddragen af den stora
gestalten. Men man kan icke undandraga sig att hembära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free