Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 71
Löjtnant Gleerup är den af de tre kamraterna, som låtit mest
tala om sig. Han for »tvärs genom Afrika», kom hem, dekorera-
des och anstäldes vid H. K. H. kronprinsens uppvaktning. Detta
är nu altsamman godt och väl, och hans framgångar vare honom
gärna unnade, ehuruväl det vill synas oss, som skulle herrar Möl-
ler och Pagels väl varit värda ett lika mått däraf; ty resan från
Stanley Falls till Zanzibar var icke i och för sig något storverk,
som ej på samma vis kunnat utföras af någon af de båda andra:
herr Gleerup hade det lika väl förspändt nere i Afrika som sedan
vid sin hemkomst, och allt gick, som man plägar säga, som om
det varit smordt. Också är det ej den del, som beskrifver denna
resa, hvilken ger åt löjtnant Gleerups berättelse något synnerligt
intresse, ty denna beskrifning är i själfva verket lika enformig som
resan själf; intresset fäster sig långt lifligare vid hvad författaren
har att förtälja om sin föregående vistelse vid Stanley Falls. Detta
har nämligen en historisk betydelse af icke ringa vigt, emedan
man redan där blott allt för tydligt ser »början till slutet» af sta-
tionens öde, äfvensom de orsaker, som voro vållande därtill. Det
är bekant och väckte ju på sin tid ett oerhördt uppseende öfver
hela världen, att stationen vid Stanley Falls togs med våld af ara-
berna i september 1886, således knappa nio månader efter herr
Gleerups afresa därifrån. Chef hade förut varit svenske löjtnanten
Wester med Gleerup som andre man, och dessa herrar hade gemen-
samt under en längre tid uthärdat ett lif fullt af försakelser och
umbäranden, beroende därpå att deras öfverordnade infriade sina
löften och förpligtelser enligt det spanska ordspråket: tarde, mal
y nunca, sent, illa eller aldrig. Så kommo araberna. Det var en
absolut orimlighet att i förhållande till dessa hysa den aflägsnaste
förhoppning om att någonsin kunna möta våld med våld, och man
kan ej nog beundra löjtnant Wester, som under så kinkiga om-
ständigheter ändock lyckades bevara en hederlig fred: han har
därvid skött sig på ett sätt, som är höjdt öfver allt beröm. Men
mellanlöpare hade uträttat sitt verk. Löjtnant Westers politik var
otvifvelaktigt den enda rätta, redan af det skäl att det var den
enda möjliga, men administrationen hade emellertid fått för sig, att
stationen borde befästas; hur den sedan skulle kunna hållas emot
påträngande och krigsvana fiender med en garnison af möjligen
hundra man, när till på köpet en förstärkning från Stanley Pool,
om en sådan kunnat erhållas, skulle behöft 2!/, månader för resan
uppför floden — därom hade den sannolikt mindre bekymrat sig.
Allt nog, en vacker dag kommer en engelsman herr Deane, f. d.
indisk officer, men fullkomligt saknande all erfarenhet om förhål-
landena vid Kongo, och företer styrelsens order att öfvertaga chef-
skapet. Till detta synes han, af herr Gleerups skildring att döma,
äfven på grund af sitt häftiga och brutala lynne hafva varit så
olämplig som möjligt, och utgången var i och med öfvergifvandet
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
