Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 75
teten, som skaffat henne så dåligt anseende. I sammanhang här-
med och efter vi nu redan hafva anledning att bedja om samma
ursäkt, som herr Centervall begärt på sid. 373 i sin bok, må det
tillåtas oss att fästa hans uppmärksamhet därpå, att det nog icke,
som han där menar, är »vårt öfvervägande landtbrukarintresse», som
skulle vilja upprycka hela den klassiska odlingen, emedan hon »i
direkt ekonomiskt hänseende slår så litet i spann»; faran kommer
från annat håll, och det är icke i riksdagens kamrar som man ut-
talat det högljudda anatemat öfver latin-herraväldet eller prokla-
merat utilitets-principen såsom den enda giltiga inom uppfostrings-
väsendet.
Efter denna afvikelse från ämnet skynda vi att till det bästa
anbefalla herr Centervalls bok. Författaren är bekant som en af
våra grundligaste kännare af antiken, och han har således gått väl
förberedd till sin resa; han är dessutom en ovanligt fängslande
berättare, elegant i formen samt spirituel, stundom nästan sprit-
tande liflig i framställningen. >»Herz, was verlangst du mehr!» —
Nog kan det hända, förstås, att all denna sydländska härligheten
1 Hellas och Levanten stigit honom något litet till hufvudet och
att han ännu vandrar liksom i ett slags berusning; men hvem kan
förtänka honom det, när verkan däraf yttrar sig som ett älskvärdt
svärmeri, som lägger glöd i orden och nästan gör läsaren svärmisk
med! Eller hvad säges om t. ex. följande skildring? »Gå ut i
bygderna. Besök en söndag den själfegande bonden. Hans hus
är utan glasfönster och med en afdelning, utan skiljevägg, för
kreaturen. Men där är rent och godt. Vinden sörjer för luft-
växling, och solen, söderns sol, för värme. På golfvet ligga kud-
dar, svällande, väl stoppade. På dem sitter husbondfolket, män
och kvinnor; för gästen läggas sköna mattor på en bänk eller stol,
alldeles som på Homeros’ tid. Husfadern i sin nytvättade fustanella
och i sina rikt broderade jackor frågar dig: Den kollastsome? skola
vi ej äta? Om du svarar nekande, skall han ur det stora vinfatet,
som hör till möblemanget, tappa ett glas skummade vin, räcka dig
det och säga: Hell dig, hell dina barn! Om du då, såsom till-
börligt, svarar med en välönskan för värden och hans kära, skall
du se hans af intelligens och skönhet strålande ansigte höja sig
mot ditt och låta sin lugna blick hvila i din. Och husets kvinnor
småle så godt, när man berömmer deras dugtiga afkomma och
deras granna guld- och silfversmycken. Och därutanför skall du
se den manliga ungdomen vid flöjtens och trummans toner röra
fötterna till smidig dans, skön som den som skildras på forntidens
reliefer.»
— Det där är allt bra vackert; men nog var det i alla fall tur
för herr Centervall, att han såg det på en söndag!
— Nå, än se’n! Det har ändå varit sant, lika sant som någon-
sin hvardagarnas slarf och otrefnad, och det är en härlig sak, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
