Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 KARL PIEHL.
kunna häfda sin rätt att kallas det äldsta bland kulturfolken,
ty dagligen och stundligen göras upptäckter, den. ena mer
storartad än den andra, i de gamla kulturlanden vid Eufrat
och Tigris, särskildt i den del däraf, som vi kalla Kaldeen;
och dessa upptäckter hafva redan ådagalagt, att Kaldeens
civilisation är minst lika gammal som Egyptens, ja, att den
möjligen är äldre. ,
Egyptens och Kaldeens skriftsystem äro för visso obe-
roende af hvarandra, och skulle tilläfventyrs någon, på grund
af de förmodningsvis exceptionela svårigheter, som upp-
täckten af skriften innebär, betvifla möjligheten, att bägge
folken oberoende af hvarandra kunnat dana en skrift, så be-
höfver jag blott erinra om, att vi känna ett tredje, själf-
ständigt skrifsystem, nämligen kinesernas. Hittills har det
ej fallit någon in att på fullt allvar påstå, att Kinas skrift
och den kaldeiska kilskriften skulle stå i något historiskt
sammanhang med hvarandra; mellan Kinas och Egyptens
är ett dylikt förhållande på grund af afståndet ännu omöj-
ligare.
Nu är det visserligen obestridligt, att traditionen, be-
varad hos de klassiska författarne, talar för, att fenicierna
fått sin skrift från Egypten. Thoth-Hermes, den egyptiska
vetenskapens representant, kallas ju fönikernas förste läro-
mästare i konsten att måla människoröstens artikulationer.
Och Tacitus säger uttryckligen, att bokstäfverna från början
förts från Egypten till Fenicien. Men vi ha redan i det
föregående sett, hvilken betydelse kan tillmätas de klassiska
författarnes utlåtanden, då det gäller Egyptens inflytande på
Europas samhällen.
Det försök till en deduktion af den feniciska skriften ur
egypternas kursivskrift, den s. k. kieratiska skriften, som den
utmärkte franske egyptologen Vicomte de Rougé för snart ett
trettiotal af år tillbaka framlade för franska institutet — detta
försök lider enligt vår tanke af en viss ensidighet, som ovil-
korligen måste väcka betänkligheter hos en vaken granskare.
Som bekant består den egyptiska skriften af ett mycket
stort antal tecken. Dessa hafva antingen ideografiskt värde,
såsom t. ex. är fallet med vår moderna sifferskrift, med våra
interpunktionstecken, o. s. v.; eller också hafva de fonetisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
