Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 A.
Biroilernas utförande torde med ett undantag — Lucentios
komiske betjent, som ej var komisk alls — kunna stämplas
med ett godt märke. |
Detta anser jag mig icke kunna göra med »Finab, fru
Benedictssons och hr Lundegårds dram. Svenska original
pryda nog Dramatiska teaterns spellista, men de måste väljas.
I förevarahde dram gör det ett sorgligt intryck att se, hur
ett tidsenligt och berättigadt, ja äfven sceniskt praktiskt
motiv ödslas bort, dels genom bristande dramatisk ekonomi,
dels genom dramats uppgående i lutter novellistik, samt sist
och sämst genom den pligt- och äreförgätna moraliska luft, som
förpestar styckets etik. Fru Benedictssons andel synes bestå
i teckningen af styckets första kvinnokaraktär, och hennes
möda därmed skulle onekligen trots vissa reservationer
krönts med framgäng — i en novell. För ett drama brister
den i klarhet och fasthet. Ej ens fru Bosin, som har stor
rutin i svenska teaterförfattarinnors specifikt moderna hjäl-
tinnor, förmådde skänka lefvande lif åt denna i mycket gåt-
fulla företeelse. Med minnet häraf må man ej förundra sig
öfver den unga fru Rundberg, som ej förmådde något i en
ytterst egendomlig, öfverraskande tudelad karaktär. Felande
tid torde ha vållat, att hr Fredrikson ej skänkt styckets hjälte
mer af sin dramatiska konst, hvars uteblifvande beredde
åskådaren det mindre angenäma skådespelet af halffärdigt
arbete, ej riktigt tillfredsställande öfverskyldt af gammaldags
teaterspel i landsortsstil.
Ännu ett svenskt original, hvars förkastande varit lämp-
ligare före än efter dess uppförande, har yppat sig i »En
hofsven», ett hjärtans välmenande patriotiskt stycke med en
makalös scenteknik, närmast anlagd på söndagspublikens
välvilja. Fru Rundbergs friska fägring och käcka liffullhet
försonade något litet med de -barnsligheter, att ej säga rena
är att det består af ex akt, utan pro- eller epilog, hvilket
annars är vanligt med patriotpjeser, dess värre.
»En hofsven> eskorterades af en hel svärm småkomedier,
alla af skäligen efemärt slag. Brådast gick det väl utför med
»Ringarna», en dansk obetydlighet, där man onödigtvis an-
strängde hr Hillberg, men långlifvad blef ej häller den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
