Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 K. U. NYLANDER.
Terseri efterträdare, Anders Grubb vesterb., som inne-
hade orientaliska lärostolen endast till 1680, tyckes hafva
varit mindre framstående såsom filolog och må blott nämnas
för att fylla raden af de officiela orientalisterna i Upsala.
Desto mera är det att förtälja om den följande oriental-
professorn, Gustaf Peringer, adlad Lillieblad, sörml., hvilken,
då han vid 20 års ålder ankom till Upsala, genom sina kun-
skaper i orientaliska språk ingaf så stora förhoppningar, att
akademiens kansler innan kort befordrade honom till en ut-
rikes resa, därunder han i Altdorf utgaf 2 afhandlingar ur
talmud: >»Avoda sara» och » Tamid>. Återkommen till Sverige
blef han professor 1681 och skötte befattningen till 1690, då
han af Karl XI skickades ut till Polen och Lithauen, för att
lära känna de judiska karaiternas litteratur och ceremonier.
Under denna resa förvärfvade han ganska många (öfver 30)
hebräiska och arabiska codices, flere af dem t. o. m. rätt
sällsynta. Några af dessa lemnade han i Breslau till judarne
därstädes för tryckning, men då man önskade, att han själf
skulle fullfölja arbetet, så eftersändes från Holland stilar, och
regeringen gaf 1698 därtill 800 thaler, så att 2 orientaliska
handskrifter med latinsk öfversättning trycktes inom landet.
Då han återkommit, adlades han för sina förtjänsters skull
och blef 1695 utnämnd till kongl. sekreterare och bibliote-
karie. Han dog 1710.
Af Lillieblads arbeten, hvilka inalles uppgå till omkring
40, må, utom de förutnämnda afhandlingarna ur Talmud, an-
föras dels hans Fgistola (till Ludolf) om ECithauens karaiter,
hvilket ofta citeras af utländska lärde från denna tid, dels
flera öfversättningar, såsom en till latin af R. Sacabtai’s rab-
binska bibliotek, och en af R. Moses Maimonides afhand-
ling De primitiis, samt vidare hans disputation De Templo
Herculis Gaditano, och Historia rerum ÅAegypticarum, hvar-
jämte han öfversatt Luthers katekes från svenska till vi-
giniska och till latin tolkat Agomasaris drömbok.
Dessa arbeten visa, att L. hufvudsakligen riktat sina stu-
dier åt den rabbinska litteraturen, men att han tillika egt en
viss mångsidighet, då han studerat både koptiska och vir-
giniska. Honom tillkommer dessutom förtjänsten att först
ha riktat uppmärksamheten på vigten af manuskriptstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
