Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 HANS EMIL LARSSON.
sändt sin son och inbjudit Emin till sig, då sjukdom hindrade
honom själf att uppsöka Emin. I hans hufvudsäte Biajo träffa-
des de, och gåfvor och gengåfvor stärkte vänskapen. En
kort marsch förde till stationen Fatiko, och härifrån fortsattes
till den äfven nyss återupprättade stationen Fauvera. Härifrån
besöktes den opåilitlige höfdingen Rionga och den höfviske An-
fina, en verklig »gentlemanneger», såsom Emin åter försäkrar.
Efter vänskapsfulla möten med åtskilliga andra negerhöfdingar
återvände han till Fatiko och därifrån till Ladé. Under samma
tid lät han sitt folk genom anläggande af nya stationer sam-
manbinda Makrakaå med WVädelai, och återkommen till Ladö
sände han en afdelning af sitt folk att öppna trakterna vester
om Mvutan Nzigé (Albert Nyansa).
I mars 1881 drog Emin åter ut för att inspektera de nya
områden öster om Nilen, med hvilka hans område blifvit ökadt,
eller provinsen Latuka, dittills förvaltad af Lupton bey, hvilken
nu såsom Gessi paschas efterträdare öfvertagit förvaltningen
af mudiriet Bar-el-Gasal. Resan utgick från Gondékoro vid
Nilen, hvilken station af Gordon öfvergifvits, men nyligen åter
blifvit besatt med en garnison af tio soldater och nu såsom
stödjepunkt för vägen till Latuka utvidgats till en grenstation
af Ladé. Befolkningen är talrik och marken väl odlad; den
består af en meter tjock kaffebrun humus. Färden går vidare
in i Liriadistriktet, hvars höfding är den store regnmakaren
Rugang, med någon svårighet af brist på bärare, då folket
ej vill lemna sitt jordbruksarbete. Liria är för öfrigt en Bari-
stam. I hufvudorten Rinjak träffas höfdingen omgifven af
200 af sina män; mötet eger rum under stora brödfruktträd
och ficus. Området har först för ett år sedan anslutit sig till
det egyptiska väldet och är ännu nästan oafhängigt, men kan
redan genomvandras nästan utan betäckning. En fortsatt färd
för genom träskartade trakter, som i regntiden böra vara helt
öfversvämmade. Det är ett verkligt elefanteden; trupper på
hundratals elefanter marschera omkring, icke just till fördel för
vägen, som är så söndertrampad, att man med knapp nöd kan
lotsa sig fram mellan alla hål och gropar i den. Genom ljusa
akasieskogar, som följa och där talrika spår vittna om besök
af bufflar och giraffer, vidare genom ett vackert parkland når
man fram till Okkela eller Wakkala, en station besatt af 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
