- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
297

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EMIN PASCHA. 297

och några soldater, öfvervakades på det omsorgsfullaste. De
gamla stationerna nybygdes, de nedlagda återupprättades,
nya anlades genom vänlig öfverenskommelse med eller på
begäran af negerhöfdingarne, och på detta sätt utsträcktes
alltjämt provinsens område, icke med vapenmakt utan genom
hans personliga inflytande. Dylikt. hade tydligen ej gått för
sig, om ej tillståndet i hans provins varit sådant, att negrerna
kände sig tryggare inom än utom den samma. Han hade med
framgång företagit det svåra värfvet att rensa sin provins
från de där sedan gammalt innästlade slafhandlarne och slaf-
jägarne, hvilka bland de statslösa negrerna drefvo sin lika
ofarliga som gräsliga näring, understödda af regeringens egna
ämbetsmän. Hvad han 1882 säger om stationen Bor är karak-
teristiskt för hela hans förvaltning: »Stationen Bor var såsom
alltid högst snyggt hållen, omgifven af stora trädgårdsanlägg-
ningar och i bästa förstånd med de tusende kringboende
negrerna, hvilka, sedan jag utdrifvit danagla ur detta deras
bålverk och därmed gjort slaffångst och slafhandel omöjliga,
hafva lärt känna sig såsom människor. Att för öfrigt styrelsen
äfven materielt vunnit därpå, framgår däraf att afgifterna i
säd, de enda vi upptaga, nästan fördubblats. Folken, som
förut lemnade sina hem för att hällre på de många öarna i
floden föra ett eländigt lif såsom fiskare än uppgifva sina barn,
hafva allmänt vändt hem igen och odlat stora sträckor af
förut ödeliggande land. Hela vägen från Bor till Ladé, så
vidt man håller sig till flodens vestra strand, är sålunda en
oafbruten rad af byar och hyddor.> Och att negrerna numera
ej låta behandla sig hur som hälst visar den omständigheten,
att några af hans folk i Ladé, som ej kunnat afhålla sig från
att under hans frånvaro i Kartåm göra ett par smärre boskaps-
razzior, härunder blifvit dödade. »Det är att hoppas, att folket
däraf tager lärdom för framtiden.»

Stationerna voro äfven medelpunkter för handeln med de
kringboende folken. Här tillbyttes deras olika produkter, säd
och andra cerealier, kryddor, kaffe, tobak och andra njutnings-
medel samt kautschuk, sesamolja, butyrospermumfett, arachis-
olja, som här ersätter smöret, andra oljor, hvaraf tvål och
såpa bereddes, honung och vax, strutsfjädrar och elfenben

Ny Sv. Tidskr. 10:e årg. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free