Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 HANS EMIL LARSSON.
farenhet i Amadi visat vara väl behöfligt. Bomull trifves här
förträffligt och har gifvit upphof till en industri, som för
framtiden väl kan blifva af stor betydelse, till väfveri. Det
är dock för närvarande endast danagla med deras tjänare,
som tillverka ett slags lätt bomullstyg, damir, hvilket just är
lämpligt för klimatet och här är af bättre beskaffenhet, än
Emin någonsin sett det i Kartim.
I den lilla Abukajastationen Mandå finner Emin väl skötta
trädgårdar, och papaya-(vattenmelon)trädet bär riklig frukt.
I stationen Aluganja tillåter tiden blott ett kort uppehåll.
och vägen till stationen Nembe är oangenäm på grund af
träsken bevuxna med skarpt gräs. Och nu sänker sig vägen
från berglandet ned i låglandet, där särdeles vidt utsträckta
sorgumfält utbreda sig. Från Abukajas land kommer man
åter in bland Makrakä. Odlingarna blifva allt rikare och mång-
faldigare, ju närmare man kommer till Makrakäå–-Ssugåire.
Under tre timmar är vägen egentligen blott en spatsergång
genom sorgumfält och odlingar af hyptis, tobak, batater och
kolokasier. »De många gårdarna, omgifna af snyggt hållna
fält, de nätta hyddorna, träd behängda med bundtar af majs-
kolfvar och andra frön, de många näten och banden till
vildtfångst. de många tefrosiaknippena för fiskfångst — allt
gifver landet ett gästvänligt, hemtrefligt uttryck, hvilket ännu
mer stegras genom invånarnes höfliga, vänliga uppförande.»
Efter en på grund af rik nederbörd besvärlig vandring, hvar-
under man mesta tiden får vada genom gyttja och vatten,
når man fram till stationen Vandi, den äldsta i provinsen
Makrakåä.
Sommaren 1883 finna vi Emin på resa i det egentliga
Monbuttu vid Uéällefloden. Hans afsigt är att inspektera den
nya vägen från Tingasi längs Uéälle eller som den här kallas
Kibali eller Makua till Vådelai, inrättad för att bespara be-
folkningen i Makrakå tyngden af sädes- och elfenbenstrans-
port. Hans väg går öfver Vandi och Ndirfi för att härifrån
gå söderut till Loggo och Tambira, där hufvudkvarter skulle
tagas. Men anländ till Ndirfi får han bekräftelse på ett rykte,
att några Sandéh-höfdingar beslutit undandraga sig styrelsens
öfverhöghet. De hitlända underrättelserna om oron och upp-
roren i Bar-el-Gasal och de svårigheter, som häraf uppstått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
