Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Semitiska studier i Sverige under
flydda tider.
II.
Tredje perioden.
1700-talet.
Efter att i förra delen af denna uppsats ha tecknat några
drag af orientalstudierna i Sverige under 15- och 1600-talen
samt framstält några af de i detta afseende mest framträ-
dande personligheterna och den betydande insats de i dessa
studier gjorde, öfvergå vi nu till 1700-talets studier och lärde,
hvilka, såsom det följande kommer att ådagalägga, ingalunda
stodo de förra efter, utan i sin ordning utförde ett arbete,
som i ännu högre grad hade inflytande på studiet i dess
helhet och bidrog att lyfta det samma inom hela vår världsdel.
Visserligen var studiet af hebräiska vid skolorna jäm-
förelsevis inskränkt, men vid universiteterna blefvo de hit-
hörande språken desto mera uppburna och med outtröttlig
flit och brinnande intresse studerade.
Hvad först skolorna. angår, så hade 1693 års skolordning,
som i mycket gått tillbaka från den allmänna humanistiska
prägeln i förordningen af 1649, ej medgifvit valfrihet för he-
bräiskan, utan gjort henne obligatorisk för alla. Äfven 1724
års förordning nämner intet om frihet därifrån, men dylik
synes ej sällan hafva förekommit. Den sistnämnda, som fort-
for att vara gällande ända till 1807, innehöll ganska detal-
jerade föreskrifter angående hebräiskan i skolorna, såsom att
i de större gymnasierna? >»förste lektorn i teologi skulle öfva
! Större gymnasier voro de, hvilka hade 7 lektorer; de mindre hade
endast 5.
Ny Sv. Tidskr. I10:e årg. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
