Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 337
detta ämbete. Under denna långa tjänstetid hann Boberg
utgifva ett betydligt antal afhandlingar (Lidénska katalogen
upptager honom såsom preses till 75, fyllande inalles om-
kring 230 ark), men han synes icke kunna i mångsidighet
uppnå sin store företrädare, ehuru äfven Bobergs arbeten
ingalunda äro utan värde.
Af hans skrifter, hvilka i allmänhet inskränka sig till be-
handlandet af ämnen från hebräiskan, må, utom fortsättningen
af Miklal Fofi (kap. 7—17), såsom de vigtigaste här nämnas:
En afhandling De nomine divino Fehkova Sebaöt, i hvilken för-
fäktas den åsigten, att namnet Yekova, som i hebräiskan al-
drig är försedt med sina egentliga vokaler! nödvändigt bör
hafva uttalet FYekzova, emedan Guds väsende och attributa
fordra det samma, 7e anger nämligen futurum, Ao presens och
va perfekt, detta i enlighet med det namn, som Gud gifver
sig själf i 2 Moseb. och som fullständigare återgifves i Up-
penb. 4: 8, »Gud som var och som är och som kommer.
Numera är man såsom bekant tämligen allmänt ense därom,
att ordet ursprungligen hetat Fakvä.
Vidare har Boberg sökt utreda åtskilliga enskilda ställen
i Vetus, såsom »Morgonens stjärnor och Guds söner Job 38:
7, Profeternas lärjungar, Jungfrun Es. 7: 14, Himmelens
drottning Jer. 7: 44; och han har dels sysselsatt sig med
litteratur- eller språkhistoriska undersökningar, såsom om
Författaren till Pentatevken, hvilken enligt B. naturligen är
Moses, och om Ursprunget till punkteringen, dels framstält
andra ämnen, såsom om Seniores Israölis, Bileam magus och
den något större (8 ark): Commentum rabbinicum de Messia
filio Fosephi, om Samariternas språk och litteratur och om
Esseerna, en sekt, hvilken Boberg anser vara ganska pyta-
goreiserande, vidare om Sortes kebreorum, om deras Offer före
Moses m. fl.
Men så har B. äfven sådana egendomliga ämnen, som
>Kyssandet hos hebreernar, >Samuel personatusr, i hvilken B.
förklarar, att den gestalt, som spåkvinnan i Endor frambe-
svor för Saul, ej var annat än »>»infernalis morfeus> eller med
! Budet att ej missbruka Guds namn sökte judarne nämligen full-
göra genom att ej uttala detta Hans namn utan begagna ett annat (vanligen
» Adonai») i stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
