Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SYERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 357
ämnen och af hvilka omkring 70 kunna räknas till orienta-
liska filologien. Ett urval af dessa utgaf professor J. Norr-
man 1817—19 under titel: M. Norbergi Selecta opuscula
academica.
Såsom de förnämsta må här anföras: Om uttalet af
arabiskan, ett något större opus Om hebräiskans vokaler
och Om dess etymologi; vidare: Lefnadssätt och bruk i Ori-
enten enligt uppgifter af kaldeiske biskopen Behenam, Om
Druserna på Libanon, De regno Chataja (8 ark), Om sa-
bierna (4 afhandlingar = ungefär 6 ark) m. fl. Men därjämte
har N. skrifvit öfver en mängd andra ämnen, såsom Om
Maltas folk och språk, Om Kurderna, Om Apistjuren, Om
indianernas tankar angående syndafloden, Om barnuppfostran
hos spartanerna, Om gotiskans ursprung, Om ökenvinden Sa-
mum m. fl, hvilka visa, att han varit ovanligt mångsidig i
sina kunskaper, och att han från denna synpunkt gjort skäl
för det stora anseende han åtnjöt dels såsom orientalist,
dels för sitt vackra latin i Taciti stil.
Men grundligheten i hans vetande synes ej hafva fullt
motsvarat dess omfång, åtminstone intager han i förklaringen
af formerna en fullkomligt mekanisk ståndpunkt, i grunden
den samma, som en Sveno Jone& under 1600-talet eller Boberg.
under föregående seklet innehaft. Norberg förklarar utan be-
tänkande t. ex. den grekiska deklinationens ändelser vara bil-
dade ur hebräiskan, såsom genet. sg. på -os af hebr. sa, och
alla pl.-ändelserna i 3:dje dekl.: es, ön, si och -as af hebr.
-i2n (!) m. fl. 1
Också riktades mot honom skarpa förebråelser af nastan
samtida lingvister; så utlåter sig en om honom sålunda:
s»hvad den berömde Norberg skrifvit i hebräisk grammatik
är nästan att förtiga, ej för det ringa i arkantal, men för
det obetydliga i innehåll. N. förråder här och hvar så-
som författare, att de hebräiska formerna i deras: ursprung-
! Och bland prepositionerna härledas t. ex. äxd af ”J’5, i det den ene
labialen utbytes mot den andre»; ztod af ry” = kasta, >i det ) öfvergick till
m; xagd af OP, dia (obs. aksent) af I) = hand, £x af VAN m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
