Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 K. U. NYLANDER,
Ehuru han gjort sig mest känd såsom ifrare för svensk
rättstafning och därom utgifvit flera skrifter, äro hans arbeten
på orientalspråkens område icke att förakta. De förnämsta
utgöras af hans /Initia lingue Syriace (129 sidor) och hans
Hebräiska grammatik (något större än föregående), hvilka
visa, att Hampus Christofer liksom sin bror, utom hebräiskan,
mest egnat sig ät syriskan.
Var O. F. Tullberg en framstående filolog, så kan det
samma ej med sanning sägas om hans efterträdare på orien-
taliska lärostolen i Upsala, östgöten Jonas Fredrik Hesse,
som, efter att ha beklädt adjunkturen i österländska språk,
vid Tullbergs alltför tidiga bortgång befordrades till ordi-
narie professuren i detta ämne 1855, och innehade den samma
i 18 är, till sin död 1873, sålunda längre än någon af orien-
talisterna i Upsala under 1800-talet.
Oaktadt den långa ämbetstiden har han ej efterlemnat
många eller betydande skrifter. De utgöras af några öfver-
sättningar dels från arabiskan, såsom om Djafars mord ur
Bedreddini krönika efter en handskrift i Upsala bibliotek,
dels Trenne oden af Mutanabbi, äfvenledes ur upsaliensiska
manuskript, dels från kebräiskan, såsom af "Vakum och Ha-
bakuk jämte förklaringar och dessutom en afhandling om
egenheterna i Kokelets (Predikarebokens) språk.
Dessa utmärka sig för ett vackert språk, hvilket utgör
den största förtjänsten hos hans arbeten. Emellertid sjönk
orientalstudiet under hans tid, så att laudatur i österländska
språk var ett af de vanligaste fyllnadsbetygen i den tidens
magistergrad. Att studiet dock efter hans död åter höjt sig,
har redan blifvit omnämdt.
Vi hafva härmed kommit fram till den nuvarande inne-
hafvaren af lärostolen i semitiska språk i Upsala, och därmed
har historien om orientalprofessorerna i Upsala nått sin gräns.
I anslutning till dem torde det dock vara tillbörligt att
erinra om några upsaliensare, hvilka hvar för sig gjort be-
tydande insatser i studiet af orientalia.
Förutom den mångsidige historiografen Yonas Hallen-
berg, som i början på 1800-talet skref flera förtjänstfulla ar-
beten, hörande till semitiska realfilologien, såsom om Kufiska
mynt, om Orientaliska mynt, och om Orientaliska geografien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
