Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILES STANDISHS FRIERI. 405
samt att lederna vidga, att rum de finge för vapnen.
Så blef slagtningen hans och segern vid Hvad-det-nu-hette.
Det är just det, som jag alltid har sagt: vill du ha något väl
gjordt,
så skall du göra det själf och ej lemna bestyret åt andra.»
Allt i rummet var tyst, blott raspade ynglingens penna,
skrifvande vigtiga bref att skickas i morgon med May-Flower.
Bref med ditt namn och ditt lof, puritanerflicka Priscilla.
Hvarje mening begyntes och slöts med namnet Priscilla,
tills den förrädiska pennan, hans hemligheters förtrogna,
sökte förråda dem med att sjunga och jubla Priscilla!
Slående boken igen med en smäll af dess väldiga permar,
häftigt, som hade >»för fot gevär» en krigare verkstält,
talte till ynglingen så Miles Standish, kaptenen i Plymouth:
När du slutat ditt bref, har jag någonting vigtigt att säga.
Gör dig likväl ej brådt, jag ger mig till tåls och kan väntal»
Men Johan Alden strax vek samman det sista af brefven,
sköt sitt papper till sides och sade med vördsam förbidan:
»Tala! Du vet till ditt ord är jag alltid redo att lyssna,
färdig att höra hvad hälst, som rör Miles Standish, min broder.»
Åter med tvekande ord, förbryllad, talte kaptenen:
»Skriften säger: ’Ej godt är för mannen att vara allena’;
detta har ofta jag sagt och säger det åter och åter,
tänker och talar därom hvar enda timma på dagen.
Allt se’n min maka dog, mitt lif är ödsligt och dystert.
Hjärtat varit för sjukt för att helas ens af din vänskap.
Ofta i ensliga stunder jag tänkt på flickan Priscilla.
Ensam i världen hon står, ty moder och fader och broder
rycktes i vintras bort. Jag ofta såg henne vandra
än till de dödas graf och än till de döendes läger,
tålig och modig och stark. Jag sade mig själf, att om nå’nsin
änglar funnits på jord, som änglar finnas i himlen,
tvänne jag sett och känt; och den ängeln, hvars namn är
. Priscilla,
fått i mitt ödsliga lif den plats, som den andra har lemnat.
Länge den tanken jag hyst, men ej vågat gifva den uttryck,
feg härutinnan förvisst, fast eljest icke en kruka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
