- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
431

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MILES STANDISHS FRIERI. 429

Men John Alden med ens sprang upp, som om giftiga pilen

träffat från vännens bröst hans eget hjärta och slitit

tvärt och för alltid de band, som fjättrat hans själ som en
fånge.

Vild af känslornas svall och frihetens saliga glädje,

blandad med smärta och sorg, och förgätande allt i sin yra,

tog han rytande fatt om Priscillas böjliga midja,

drog henne tätt till sitt bröst, som sin egen för evigt, och
ropte:

>»Hvad som förenats af Gud, det skola ej människor skilja!»

Likasom strömmar två från milsvidt söndrade källor
skåda i fjärran hvarann, när de störta från bergen, och fortgå
hvar i sitt slingrande lopp, men närmas allt mer till hvarandra,
tills de förenas till slut vid mötesplatsen i skogen:
så de älskandes lif, som flutit i söndrade fåror
och som varsnat hvarann och hvirflande åter sig fjärmat,
skilda af hinder och tvång, men närmats allt mer till hvarandra,
sammanflöto till sist, och den ena gick upp i den andra.

IX.
Bröllopsdagen.

Stolt ur skyarnas dok från sitt tält af skarlakan och purpur,
framgick solen, den öfverste prest i glänsande skruden.
»Ära åt Gud!» med tecken af ljus på hans panna var skrifvet,
klädnadens bård var prydd med granater och gyllne klockor.
Signande mildt han kom, och dimmornas gyllene galler
öppnades under hans steg, och hafvet tvådde hans fötter.

Bröllopsdagen det var, din bröllopsdag, o Priscilla.
Vännerna samlat sig re’n; och herden och rådet därjämte
hedrade festens fröjd, Evangelium like och Lagen,
han att himmelskt välsigna, och de att jordiskt bekräfta.
Vigseln var enkel och kort, som för Rut och Boas i tiden.
John och Priscilla bekräftade lågt förmälningens löften,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free