Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 A. HAMMARSKJÖLD.
fann han dock tid att äfven sysselsätta sig med en mängd
af dagens politiska och kyrkliga frågor. I striden 1831—32
för parlamentsreformen deltog han med stor ifver. 1833
gjorde han en utrikes resa, under hvilken . han besökte
Grekland, Egypten och Palestina. Frågan om folkunder-
visningen förde Bright tillsammans med Richard Cob-
den. Öfver dessa båda mäns vänskap hvilar ett verkligt
romantiskt skimmer. Bägge voro ädla män, som höga mål
och en innerlig tillgifvenhet förenade till gemensamt arbete
till fosterlandets tjänst. Bright beskrifver själf sitt första möte
med Cobden på följande sätt:
»Orsaken till att jag kom att uppsöka honom var det
stora spörsmålet om folkupplysningen. Jag reste till Man-
chester till honom för att inbjuda honom att komma till
Rochdale och tala på ett möte, som skulle hållas i baptist-
kapellets skolstuga. Jag träffade honom på hans kontor;
jag sade honom hvad jag önskade, och hans ansigte strålade
af glädje, då han hörde, att andra arbetade för samma sak
som han. Utan att betänka sig, lofvade han att komma; han
kom och talade, och änskönt han den tiden som talare var
ganska oöfvad, hade dock hans tal samma egenskaper, som
de sedan behöllo så länge han i det hela var i stånd till att
tala — klarhet, logik, en lugn vältalighet och en öfvertal-
ningsförmåga, som i förening med den okonstlade ärlighet,
hvaraf hans blick och yttre buro en så klar och tydlig prägel,
utöfvade en nästan oemotståndlig makt.»
Cobdens fornämsta, lifsgärning är den strid han utkäm-
pade för spanmålslagarnas upphäfvande. Hans största triumf
var ock, när han, trots aristokratiens och handtverkarnes
motstånd, omsider förmådde nationens flertal samt parla-
mentet att gå in på nämnda reform. I denna strid stod
Bright troget vid Cobdens sida. Då föreningen mot span-
målslagarna 1839 stiftades, var John Brights namn det andra
i ordningen på den lista, som upptog namnen på medlem-
marne af föreningens provisoriska styrelse. 1843 inträdde
John Bright i underhuset. Här höll han samma år sitt maiden-
speeck, i hvilket han yrkade på minskning eller upphäfvande
af de bördor, som tryckte på industrien. Under de tre föl-
jande åren kämpade han och Cobden oförtrutet för frihan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
