Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 A. HAMMARSKJÖLD.
och Mr Fielden. Målet för denna agitation var att bringa
ned den dagliga arbetstiden i fabrikerna till tio timmar.
Bright bekämpade detta förslag, emedan han ansåg, att arbets-
gifvarne och arbetarne, oberoende af all lagstiftning, borde
själfva få fritt besluta och öfverenskomma om sina gemen-
samma angelägenheter. Att Bright vid detta tillfälle hand-
lade i öfverensstämmelse med Manchester-skolans doktriner
är fullt klart och tydligt; likaså ock, att han trodde sig icke
handla af egennytta, utan af öfvertygelse. Men så ädel och
varmhjärtad Bright än alltid var och så hederlig och ärlig
han än visade sig i sitt politiska handlingssätt, torde dock
vid detta tillfälle de egna intressena bestämt hans handlings-
sätt, om ock honom fullkomligt omedvetet. Brights upp-
trädande i denna fråga ådrog honom en stor impopularitet.
Trots allt hans motstånd gick 1847 tiotimmarsbillen igenom
och kompletterades 1850 af en annan bill. Mera frisinnad
visade sig Bright i sin uppfattning af Irlands kyrkliga och
kommersiela förhållanden. Han sysselsatte sig ock med In-
dien och sökte bland annat äfven främja bomullsodlingen i
detta land. Brights impopularitet vardt dock allt större och
större, till dess den 1854 blef som störst.
Vid tiden för Krimkrigets utbrott fingo nämligen både
Bright och Cobden lära känna, att de hade förlorat så godt
som hela sin popularitet. »Nyssnämnda krig var nämligen i
hög grad populärt hos flertalet af engelska folket, detta dels
i följd af den naturliga och oundvikliga reaktionen mot freds-
doktrinerna och det rama vinstbegäret, dels också i följd af
sin nyhet. Fredsligans läror hade ej vid denna tid i Eng-
land många anhängare. Hvarken Bright eller Cobden till-
hörde denna liga, oaktadt de delade dess åsigter. Det värsta
deras motståndare kunde säga om dem var, att de voro
medlemmar af fredsligan. Brights religiösa öfvertygelse gjorde
honom till en afgjord fredsvän.> Kriget har merendels för
kväkarne stått som en styggelse. Men äfven medlemmarne
af denna nyttiga och excentriska sekt ha dock vid vissa till-
fällen mera lydt det timliga intresset än religionen. Under
stora kolonialkriget, när Pennsylvanien, liksom de andra en-
gelska kolonierna i Amerika, hotades af fransmännen, ville
visserligen icke ofvannämnda .kolonis kväkare formligen vo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
