Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA KOOPERATIONEN. 479
På sin sista kongress i Ipswich den 10 och 12 juni detta
är hade kooperatorerna en akademisk ekonom, professorn i
nationalekonomi vid Cambridges universitet A. Marshall till
president. Han framhöll i sitt helsningstal följande punkter:
att producera präktiga människor, ej blott präktiga varor, är
slutmålet för all värdig social sträfvan. Blott den, som icke
inskränker sig till att arbeta för sig själf eller sin familj, utan
städse samverkar med sina medborgare för ett stort mål,
kan sägas föra ett fullständigt, sundt lif. Däraf att egande-
rätten till samhällenas kapital för närvarande icke ligger hos
de stora massorna, uppstå materielt elände och intellektuel
tillbakablifvenhet — samt framför allt ett fruktansvärdt slöseri
med arbetareklassens förmögenheter för högre verksamhet,
hvaraf resultatet är en oerhörd förlust för samhället. Arbe-
tarne äro visserligen nu de socialt svaga, men de äro talrika,
och organiserade bli de mäktiga och kunna väl åvägabringa
sin emancipation från den nuvarande, kulturfiendtliga afhän-
gigheten under de kapitalegande kasterna. Dessa upphöjda
ideer — fortsatte professorn — äro gemensamma för flera
socialreformatoriska strömningar i samtiden, men hos koope-
ratorerna hvila de framför alt »på en bred basis af tålmodig
sträfvan och praktisk visdom».
Jag har emellertid mer än en gång sett, att hängifna
partigängare på de kooperativa kongresserna klagat öfver
att hos nio tiondedelar af alla kooperatorer denna »tålmodiga
sträfvan och praktiska visdom>» yttrar sig i en mycket hän-
synslös och, från kooperativ synpunkt, ytterst principlös jagt
efter feta dividender. Det är faktiskt, att de stora koope-
rativa engrosaffärerna af idel penningegirighet underlåtit
att befordra de kooperativa produktivföretagen samt att de
framkallat strejker för högre lön bland sina egna arbetare.
Då distributivföreningarna insätta sina öfverflödiga kapital i
kooperativa produktionsföretag, taga de ofta 10, 15 och 20
procent, under det att arbetarne få blott fjärdedelen så mycket
eller intet alls mer än sina vanliga löner. Produktivassocia-
tionerna ha till fyllest ådagalagt sin existens- och utvecklings-
förmåga, och kooperatorerna hafva i sina jättelika engros-
affärer det allra närmast liggande och allra kraftigaste medlet
att befordra dem till snabb uppblomstring — men något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>