Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ÖSTERSJÖVÄLDE OCH EUROPA. 523
Bortom Östersjön ligger ett af naturen rikt välsignadt land
med lätta farleder öfver nästan gränslösa slätter och breda
segelbara älfvar, som utmynna i Asiens innanhaf. Genom
Ryssland går Europas stora väg till Asien, och två gånger
under medeltiden har denna väg riktat vår odling med Orien-
tens kulturimpulser. De svenske variager, som grundlade det
ryska riket, förmedlade öfver Volga samfärdseln mellan Skan-
dinavien och det arabiska kalifatets lydstater vid Kaspiska
hafvet, och tatarernas eröfringar öppnade för Italiens handel
karavanstråten från Svarta hafvet öfver Rysslands och Cen-
tralasiens stepper ända till Kina och Indien.
Men i det sextonde århundradet voro dessa vägar stängda.
Den osmaniska makten satte lås för Svarta hafvets infarts-
port liksom vid Röda hafvet, och den moskovitiska makten
bevakade ängsligt sina obegagnade nycklar till förbindelsen
med Asien. Förgäfves sökte italienske köpmän förmå stor-
fursten Vasilij Ivanovitsch att framsläppa Persiens och In-
diens varor genom sitt rike till Riga, der Hansan kunde
mottaga dem och föra dem vidare åt vester och genom
Tyskland till sina gamle handelsvänner söder om Alperna.
Alltså måste Orienten uppsökas på den långa omvägen förbi
Afrika och Amerika, och världshandelns hegemoni öfvergick
till de vesterländska sjöfolken. Men äfven hos dem väcktes
snart hoppet att finna en genväg mera rakt i öster. Nordost-
passagen till Kataj eller Kina upptäcktes visserligen hvarken
af engelsmän eller holländare, men öfver Archangel hunno
de fram till Moskva och stundom längre bort.
För Sverige och dess grannfolk vid Östersjön var tiden
knappast inne att allvarligt tänka på en ny samfärdsel med
Orienten, ehuru Gustaf Vasa vid sin fred med tsaren af-
handlade frågan om tillträde för svenske köpmän genom
Ryssland till Persien. För Sverige var en annan sak af
omedelbar vigt. Det ryska själfherskardömet, som stängde
Asien för Europa, sträfvade å sin sida att utbreda sitt välde
rundt omkring sig och behöfde för detta ändamål bättre
vapen och bättre krigskonst, som endast kunde komma från
den neutrala vestern. Det kunde därför icke nöja sig med
sin aflägsna hamn vid Ishafvet, utan måste vinna säkert fot-
fäste vid Östersjön och sålunda, förlitande sig på nya för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
