- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
542

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540 ANATOLE LEROY-BEAULIEU.

i London. Med ett ord, anglomanien var allmän vid revolu-
tionens utbrott. Paris imiterade våra klubbar, våra kapp-
löpningar och våra moder.

Smaken för hvad som kom från andra sidan Kanalen
sträckte sig nu äfven till politiken. Delolmes medelmåttiga
bok om vår konstitution finnes ännu i alla bibliotek från
denna tid. Madame Staäl har i sina Considérations erkänt
Englands inflytande på revolutionen. Man kunde säga att
den framsprungit ur sammanstötningen af det franska snillet
med det engelska. Åstundan att såsom engelsmännen blifva
ett fritt folk hade trängt ned till befolkningen. Bastiljens
besegrare omfamnade såsom en broder en engelsman, doktor
Rigby, då de mötte honom, och sade: »Nu äro vi fria likasom
I> Men ack, det är icke, såsom de förestälde sig, genom
att nedstörta gamla torn och bära afhuggna hufvuden på
pikspetsar, som ett folk blifver fritt! De våra voro ej länge
förvillade häraf. Pitt förkunnade redan vid slutet af 1789,
att Frankrike endast skulle komma att passera genom fri-
heten. Burke förutsade redan vid slutet af 1790, att revolu-
tionen skulle sluta med den mest despotiska makt man
hittills på jorden hade sett. Hvarför har den då icke lyckats
bättre? Därför att den felat af högmod, därför att revolu-
tionen, i stället för att nöja sig med att, såsom Malouet,
Mounier och själfve Mirabeau velat, imitera oss, har gjort
anspråk på att öfverträffa oss. För att upphinna oss, hade
1789 års Frankrike behöft ett sekel af ansträngningar, och
så har det velat med ett språng gå oss förbi. För dess
högmod syntes vår konstitution vara otillräcklig. Dess oer-
farenhet fordrade någonting alldeles fullkomligt och symme-
triskt, en konstitution med reguliera linier, såsom avenyerna
till parken vid Versailles. Det visste icke, att en systematisk,
alldeles logisk, så att säga rationel konstitution inbjuder
den resonnerande tanken att beständigt sätta detta i fråga;
och i verkligheten, huru många konstitutioner har Frankrike
haft under hundra år? Ännu år 1889 önskar det en kon-
stituerande församling. Revolutionens verk är en Penelope-
väfnad; hvarje generation gör om, hvad den föregående gjort.
Vårt exempel visar, att historien, seden och traditionen för en
fri konstitution äro en grund af helt annan soliditet än det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free