Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 ANATOLE LEROY-BEAULIEU.
om dem. Bourbonernas dubbla fall under Ludvig XVI och
Karl X tycktes vara ett förnyande af Stuartarnes. Hvad
har nu Frankrike gjort efter denna tvåfaldiga missräkning
1814 och 1830? Det har gjort, hvad det ej förstod att
göra 1789, det har imiterat, nästan kopierat oss med sin
Karta. Det var på rätta vägen; man kunde tro, att Ludvig
Filip, en ny Vilhelm III, skulle afsluta revolutionen. Men
så skulle det icke gå: 1848 och 1870 hafva visat Frankrikes
oförmåga att kunna uppbygga någonting. Konungadöme,
kejsardöme, republik hafva alla i sin tur misslyckats, och något
annat finnes icke att försöka. Revolutionen har blifvit en
konstitutionel sjukdom med periodiska anfall. Ännu i denna
stund, hvarmed tyckes Frankrike bereda sig att fira hundra-
årsminnet af 1789? Med ännu en förändring.
Och till sist, denna revolution, som skulle pånyttföda
världen, hvad har den bringat Europa? Abstrakta maximer,
det vill säga frätande syror, explosiva gaser, förstörelse-
krafter. Hvar äro de grundstenar, de materialier till ny-
byggnad, som den har funnit? Jag ser visserligen både
snöret och vinkelhaken, men det vill annat till för att kunna
bygga. Hvar är dess plan för nybyggnaden? Den har haft
flere sådana efter hvarandra med förändringar än i stilen
och än i anordningen, nedrifvande hvad den uppfört, bör-
jande på nytt i oändlighet teckningen till det ideala monument,
som den ’lofvat mänskligheten. Jämför denna den franska
revolutionens ofruktbarhet med de engelska institutionerna,
småningom utarbetade under tidernas längd och egande
lefvande väsens bildsamhet. Monarkier eller republiker, alla
civiliserade stater hafva från oss lånat grundlinierna till sina
konstitutioner. Vid hvarje representativt styrelsesätt åter-
finner man den brittanniska förebilden: a single head of the
state, konung eller president, och tvänne kamrar. Det är
vår konstitution, mer eller mindre modifierad, efter nationer-
nas seder och behof, som gjort sin rund kring världen. I
alla stater, som sträfva till self-government, äro de politiska
och juridiska institutionerna af engelskt ursprung. Felet
hos många af våra efterföljare har varit, att de trott sig
kunna uppbära de brittanniska friheterna. Däraf hos många
den misskredit, i hvilka parlamentarismen med minister- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
