Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1789. ETT HUNDRAÅRSMINNE. 56r
maximer. Evangelium är den sanna demokratiens handbok.
Varen goda kristna, så blifven I goda demokrater, sade den
som sedan blef Pius VII, men då ännu var biskop i Imola,
till sina får i Romagnan. Jakobinerna hafva vågat trycka,
att Jesus var en sans-culotte. Deras hädelse döljer en sanning:
Jesus, timmermannens son, är kommen till att upprätta de
ödmjuka, de små, de undertryckta. Då Robespierre inför
konventet förklarade, att den moral Kristus predikade öfver-
ensstämde med revolutionens principer, då han prisade den
sublima läran om dygd och jämlikhet, som Marias son lärde,
så hyllade han sanningen. Ja, man har sagt, att revolutionen
icke är annat än det förbittrade evangeliet. Kyrkan erbjöd
världen blott och bart genom sin konstitution mönstret af
en idealstat för ett fullkomligt samhälle, grundadt endast på
förnuft och rättvisa, där de högsta värdigheter äro tillgängliga
äfven för den ringaste, utan afseende på förmögenhet, kast
eller nation; en helig universel republik, där valprincipen
fortfarande gäller, där cheferna endast äro tjänare och där
koncilierna framställa typen för öfverläggande församlingar.
Och hvad kyrkan iakttog för sin egen styrelse, hade dess
lärare ofta tillrådt för styrandet af de mänskliga samhällena.
Då hon lär, att all makt kommer ifrån Gud, non est potestas
nist a deo, så menar kyrkan därmed, att människan blott
såsom människa icke har rätt att befalla öfver människor.
Om hon hänvisar till Gud såsom suveränitetens källa, så
hafva dock hennes teologer många gånger erkänt att folket
är den kanal, genom hvilken den utflödar. Folksuveräniteten,
contrat, eller, som det hette, samhällsfördrag, demokrati, rätt
att afsätta suveräner, — hos våra skolastiker återfinner man
alla dessa så kallade 1789 års principer, men utan de sofis-
mer, hvarigenom de blifvit villfarelser. S:t Thomas fruktar
ej att yrka, att alla böra hafva någon andel i styrelsen, au?
omnes aliguam partem habeant in principatu. Han går ända
därhän, att han erkänner insurrektionsrätten mot den tyrann,
som icke håller .det förbund, som förenar honom med folket.
Våra spanska jesuiter, med Suarez i spetsen, förklara att
den civila makten ligger hos kommunen, och att för att den
laggiltigt skall kunna åt någon uppdragas, erfordras det
gemensamma godkännandet. Många af de idéer, som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
