Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1789. ETT HUNDRAÅRSMINNE. 569
stämma med förnuftet och naturen; men vårt förnuft reson-
nerar icke alltid som edert, och den mänskliga naturen har
mindre enhet än I föreställen eder.»
»Denne hindu har rätt; sade en schweizare, professor
i naturalhistoria vid universitetet i Genéve. >»En revolution
är produkten af en jordmån, af ett land och af en ras; hon
är resultanten af en civilisation, af ett socialt tillstånd, af en
gemensam människans och mänsklighetens frambringelse.
Just därför kan man svårligen förstå en allmän och definitiv
revolution, passande för alla land och alla tider. Återverkan
af den franska revolutionen kommer af det gamla Europas
enhet, af likheten i seder och inrättningar inom hvad våra
fäder kallade kristenheten. Men då har också hvart folk
uppfattat och tillämpat revolutionen på sitt sätt. Vårt Schweiz
är därpå ett exempel lika så väl som Tyskland och Italien.
Ingen är närmare granne till Frankrike än Schweiz och
Genéve. Och dock har Helvetien, då det velat härma Paris
och blifva ett litet Frankrike, lika litet lyckats, som Frankrike
då det försökt att blifva ett stort Genéve. Ty huru små
vi än äro, har det adertonde århundradets Frankrike af oss
tagit mer än en lektion: det har gjort oss den äran att an-
vända från oss hämtade formulär. Vi hafva icke dröjt till
1789 med att upptäcka friheten. Revolutionen finnes hel och
hållen fyra århundraden förut i legenden om Vilhelm Tell.
Man kan i våra kantoner finna republiker af alla slag. Quinet
har anmärkt detta: Geneve har försett Frankrike med den
man, som började revolutionen, Necker, och med den, som
gaf den dess teorier, Rousseau, Jean Jaques, som kallade
sig medborgare i Genéve. Det var orätt af Frankrike att
lämpa Contrat social på sig, det var skrifvet för en fri stad
med liten omkrets. Jag skulle kunna säga (monsieur Sorel
har sagt det före mig), att Genéve från 1782 repeterade den
pjes, som Paris skulle spela på en större teater. I denna
genevska revolution figurerade redan några af den franska
revolutionens aktörer eller sufflörer, Dumont, Reybaz, Cla-
vigre, Marat, som försökte sig i demagogens roll. Vi kunde
till och med reklamera Mirabeau, som lät sina tal författas
af Dumont och Reybaz. Men stopp för den nationela egen-
kärlekens fordringar: jaget är förkastligt. Tillkommer det
Ny Sv. Tidskr. 10:e årg. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
