Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRAMATISK KONST. 601
lungsiktige, tafatte, hjärtegode och rödhändte bodgossen i de
scener dessa hade tillsammans gjorde god illusion, spelades
känsligt och vackert. Några af hufvudpersonerna hade där-
emot ej kommit till rätta med sina roller, och om vi än enligt
ofvanstående ej vilja klandra dem för mycket därför, får
man väl dock medgifva, att något intresse borde dock ha
visats dessa otacksamma uppgifter. Nu var frkn Lundquists
stela och tråkiga Emilia och hr Engelbrechts tråkige och
stele Åke Hjelm ett mer än tillåtligt ointressant äkta par,
och hr Lundberg, som dock bjöd till, hade ej talang att
göra det omöjliga, d. v. s. få folk af den i denna pjes sju-
hisklige bofven och melodrambhjälten, hr Vilhelm Holt.
Vivica var utplånad ur stycket, gjord till piga hos Hjelmens,
till sentimental teaterduenna m. m. gräsligt. Kapellpredikanten
med dotter förekomma ej i den danska pjesen och äro där-
till att varmt lyckönska, sonen måste däremot för Majkens
skull lemnas kvar och har omhändertagits af hr Svedberg,
hvarpå han ej förlorat — allraminst i hull.
Denna pjes uppväckte några aftnar »paradisets»> rop och
skrän, men fick snart stryka på foten i kampen mot hr
Hedbergs dramatisering, som ehuru äldre öfverlefde och
öfverlefver detta Svenska teaterns ledsamma misstag.
Den är dock ej ensam om sådant. Äfven Södra teatern
misstager sig ibland. Såsom t. ex. då den låter sin teater-
litteratör hr Geijerstam omrangera en gammal bataljhäst »Hvar
är pojken?» med det olyckliga resultat, att bataljen tappas,
eller den vänjer sin publik från teatern med »Skrämskott»,
som, de må komma från direktören själf eller ej, ej äro egnade
att tjäna teatern pengar eller ära. Fru Caspér hade dock till-
fälle att i sistnämnda pjes förskapa sig till något ganska
utomordentligt och firade däri på sin 50:de jubileidag en
triumf af allra hjärtligaste slag. Hr Grinder, hvars skåde-
spelartalang mådde illa af Vasateaterns vanvettiga och osunda
operettgyckel, gjorde en lyckad reentré i detta stycke, där
alla teaterns magneter för resten anlitats — men utan re-
sultat. Fru Christiernsons talanger tyckas gå åt samma håll
som fru Selanders å Svenska teatern. Af öfriga debutanter
märktes här frkn Hjorth, som å k. operan debuterat med
framgång som Fenella i »Den stumma», frkn Gottschalk, som
Ny Sv. Tidskr. 10:e årg. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
