- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
627

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCENISK TEKNIK. 625

understundom de skapande talangerna utan de naturgåfvor,
hvilka tyckas vara nödvändiga för teatern. En sådan var
Lekain?. Ett vulgärt ansigte, en dof röst, ett klumpigt sätt
att gå; men under detta otacksamma hölje gömde sig en
sådan tankens och känslans makt, att det inre besegrade
det yttre, eller rättare sagdt omskapade det, förklarade det.
Genom studium och genom den inre rörelsens makt tvin-
gade han denna upproriska röst att bli mjuk, detta hvar-
dagsansigte att bli ett hjälteansigte, och gjorde sålunda Bos-
suets ord till en sanning: >»En stor själ är alltid herre öfver
den lekamen, som den besjälar.>

Annorlunda förhåller det sig med de artister, som jag
kallade för virtuoser. Den första gången dessa gudabenå-
dade sätta sin fot på scenen visa de sig åtföljda af naturens
gåfvor i fysiognomi, gester, röst? Men ibland fattas dem
den stora förmågan af uppfinning, eller deras skapande ta-
lang står åtminstone ej i jämbredd med deras förmåga af
utförande.

Till hvilken af dessa två klasser hörde nu Rachel? Var
hon, så som Lekain, ett af dessa på en gång reflekterade
och inspirerade genier, hvilka, då de en gång inhämtat reg-
lerna för sin konst, skilja sig frän sin lärare för att vandra
på egen hand och ej lyda andra än sig själfva? — Eller
hade tvärt om hennes inspiration, så mäktig den än var,
städse behof af ledning?

Mina herrar! Jag rör här vid en ömtålig sak, jag stöter
emot en legend. Det fins många bland er, hvilka kunna
säga om Rachel: Så var hon! Det fins ännu flera, som
fråga: Hur var hon? De förra kunna aldrig tröttna att

hade ett släpande tonfall, en guttural och monoton diktion. Dessutom hade
han det felet att fara med en hartass öfver långa stycken af dialogen för
att sedan briljera med en stark effekt. Men han var ett verkligt geni, som
ej försmådde arbeta och ständigt gifva akt på sig själf, då han såg full-
komligheten som det hägrande målet. Under sista hälften af sin konstnärs-
bana erkände alla, att han i intelligens, inspiration, korrekt och skön diktion,
förträfflig plastik, med andra ord i sammanfattningen af den sceniske artistens
hufvudegenskaper, stod såsom den ypperste på sin tid. (Se bl. a. Vape-
reau: Dict. des littératures.)

2 Man torde i någon mån med honom kunna jämföra Levinsky i Wien,
hvilken säkerligen några af våra läsare sett.

3 Att dock äfven dessa måste lära sig att begagna sina rika medel
erkänner Legouvé; några citater ofvanför uttrycka tillräckligt tydligt hans mening
härom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free