- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
629

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCENISK TEKNIK. 627

återkommo hans intonationer i mitt minne, jag återgaf dem,
men på mitt sätt, likasom i följd af inspiration!

Ja, mina herrar, här ha vi problemets lösning, förklaringen
på denna hemlighetsfulla allians mellan lärare och lärjunge,
kanhända utan motstycke i konsthistorien, en allians mellan
den invigande och den invigda. Så många ord, så många
ljusglimtar! Geniet bodde i henne, men det stretade som
en fånge, fjättrad af en okänd makt. »Jag känner mig skapad
att stiga mycket högt, men jag förmår ej lyfta mig på egen
hand» Hon har talangen för detaljerna, för de isolerade
effekterna, men den samlade uppfattningen sviker henne,
»rollens ensemble förskräcker mig». Hon har sina egna idéer,
men de kompletteras af hans. Ändtligen, då hon befinner
sig på scenen, transfigurerar hon på sitt sätt; hon ompräglar
i sin stil lärarens intonationer och återger dem likasom ge-
nom inspiration! — Jag känner inga ord mera uttrycksfulla,
mera djupa, mera karakteristiska!

Likväl skulle vi vara mycket blinda, mycket otacksamma,
om vi i denna beundransvärda konstnärinna endast ville
se ett eko af hennes lärare. Beviset för det motsatta är
mycket enkelt. Sina intonationer och sina intentioner har
han inblåst äfven i åtskilliga andra och har dock ej fram-
kallat något, som liknade henne. Nej, Samson har ej skapat
Rachel, men han har framkallat henne. Nej, sina vingar
har hon ej erhållit till skänks af honom, men han har gifvit
dem fri flygt, öppnat plats för dem. Nej, hon hade ej be-
hof af honom för att bli en första rangens artist; utan ho-
nom skulle hon kanhända stått öfver Dorval, Desclée, mll:e
Georges — men hon hade ej varit Rachel! Naturen hade
danat henne till en stor tragédienne, Samson gjorde henne
till en scenens gudinna!»

Så långt Legouvé om Rachel.

Man inhämtar däraf den lärdomen, att den stora Rachel
ej ansåg sig för stor att taga ledning, där hon själf kände
sin svaghet. Att hon var medveten om en-sådan svaghet
— trots alla de lagrar publiken offrade åt henne — visar
bäst, att hon var i besittning af den sanne konstnärens själf-
kritik och att hennes ärelystnad, eller om man så vill få-
fänga, gick i riktningen af att, äfven om >»osjälfständigt, pre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free