- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1889 /
641

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTLITTERATUR. 639

De flerfaldiga förbindelser med de utländska konststräfvandena,
som efter reformationen på olika tider i vårt land förefunnos, icke
minst under de båda regenter, som återföllo i katolicismen, buro
en sporadisk och främmande prägel, ända till dess vi närma oss
de båda Tessinernas imponerande gestalter, hvilka liksom Herkules-
karyatider uppbära ingångshvalfvet till allt hvad inom konstens
område svenska händer rest på svensk mark.

Stockholms och Drottningholms slott hafva hos oss spelat
ungefär samma roll som Frederiksborg och Rosenborg i Danmarks
eller Fontaineblau och Versailles i Frankrikes konsthistoria. De blefvo
en samlingspunkt och en pröfvosten för alla de konstnärliga resurser,
som då funnos att tillgå inom våra landamären, och en skola
för danande af nya talanger på inhemsk grund, men därjämte
under den lifgifvande imflytelsen af samtidens konstnärliga tankar
i hela deras storhet. De båda konungapalatsens byggnadshistoria
hör därför till hufvudstyckena i våra konsthäfder.

Bytet från trettioåriga kriget var ännu icke förtärdt och reduk-
tionen hade ännu icke lagt beslag på rofvet. Om ock kronans
drätsel var förstörd genom Kristinas vansinniga slöseri, så rådde
dock under Karl X:s tid stor enskild välmåga både inom konunga-
borgen och inom de adliga herregårdarna.

Den beröring med Europas kulturcentra, som krigen under
Gustaf II Adolf och Karl X medförde, framkallade smaken för
konstnärlig lyx. Den rådande stilen, pompöst storslagen som det
höfdes då den skulle gifva uttryck åt den fordringsfulla och cere-
moniösa värdighet, som präglade det dåtida hoflifvet, fann på detta
sätt en väg till Sverige. Härtill bidrog icke minst Karl X:s
drottning Hedvig Eleonora, som från sitt fädernehem i Gottorp
medförde en utbildad smak för konst.

Det för vår konsthistoria vigtigaste och följdrikaste af hennes
företag var, då hon efter sin gemåls död inköpte Drottningholms
slott af grefve Magnus Gabriel de la Gardie i afsigt att förvandla
det gamla herresätet till en fursteboning i tidens smak.

Grunden till det nya slottet lades 1662. Ledningen af
byggnadsarbetet anförtroddes först åt den äldre, därefter åt den
yngre Tessin. Det förefaller mig som en lucka i framställningen,
att det icke säges någonting om den arkitektoniska planen för och
anordningen af slottet. Om icke en kritisk analys, så åtminstone
en orienterande skildring af den första planen till detta Tessinarnes
arkitektoniska konstverk skulle hafva utgjort en lämplig inledning
till framställningen af det handtverksmessiga arbetet och den konst-
närliga detaljutsmyckningen. Men då författaren redan i titel-
bladets ord »anteckningar till slottets äldre byggnadshistoria» från-
sagt sig anspråken på fullständighet, är udden därmed också bruten
af min anmärkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 03:12:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1889/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free