Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 . H. A. N.
denne unge man så osympatisk — ända till de svettiga hän-
derna är han en vämjelig människa —, ty om han än varit i
besittning af all inre och yttre skönhet, skulle han aldrig
ha undanträngt Edvards bild hos Ragni. Hon kunde endast
lefva och dö i sin kärlek, men om Karl Meek varit en smula
mera intagande, så hade det funnits åtminstone någon an-
ledning till, att folket i bygden såg något misstänkt i deras
samvaro. Men så usla och inskränkta äro alla de människor,
som omgifva Ragni, att de till och med i detta förhållande
se någonting syndigt. Hon uppoffrar sig för att göra sin
man till viljes och vara vänlig mot en stackare, som just
ingen tycker om, och själf uppoffras hon af onda tungors
förtal. Hon vill icke smärta sin man med detta kränkande
skvaller, och då hon för öfrigt bär inom sig så mycken
ångest och dold sorg, tryckt och förföljd som hon är från
alla sidor, så täres hennes lif sakta bort. Lik en hvit dufva,
som man klämmer för hårdt mellan vingarna, böjer hon sitt
hufvud och dör, i kärlek och undergifvenhet till det sista.
Då hon är död, visar sig Kallems hela raseri eller rättare
hans oförsonliga förakt för de människor, hvilkas hårdhet
hade del i hennes undergång; men han tyckes dock icke
riktigt förstå, att han själf också hade sin del däri. Han
hade visserligen älskat henne mer än allt, men dock på ett
alldeles egoistiskt sätt. Hon satt där alltid ensam, fullkomligt
ensam och väntade, medan han mer och mer lät sig helt
och hållet upptagas af arbetet. Och hvarför skulle hon
dragas med i hans stränga, utåtvända arbete? Hennes be-
tydelse låg i hvad hon var, icke i hvad hon gjorde; men
han förstod det icke. Man sörjer icke öfver Ragnis död.
Det var endast barmhärtigt af skalden att låta denna ljus-
stråle slippa ut ur sitt fängelse.
Emellertid har Björnson icke gjort Ragni till något overk-
ligt ideal. Hon är så lefvande och personlig som någon.
Han skildrar hennes nästan barnsliga ångest för allting, i
hennes räddsla för att gå på hal is, i hennes försök att
slippa taga kall dusch om morgnarna 0. s. v. Detta i för-
bindelse därmed, att hon beskrifves som »opraktisk>», gör, att
man får intryck såsom af något slarfvigt i hennes person,
af något hjälplöst och bortkommet, hvilket dock endast för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
