Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSFRÅGAN OCH INDELNINGSVERKET. 233
ogillande lagdt till handlingarna. Upphofsmannen till denna
lika opassande som enastående episod inom våra parla-
mentariska förhandlingar undgick ingalunda sin fulla tillrätta-
visning, genom det sätt, hvarpå hans organisationsförslag 12
år därefter eller vid 1883 års riksdag stympades af hans egna
meningsfränder och kläddes i trasor. Så visar Nemesis, att
hon aldrig sofver, och ingenting framgår mera tydligt i
historien än den lärdomen, att »edra gärningar följa eder efter».
Vi kunna ej underlåta att, innan vi sluta, något skärskåda
de besynnerliga ord, dem statsrådet och chefen för Landt-
försvarsdepartementet yttrade i första kammaren den 24
jan. sistlidet år: »Jag vet dock mycket väl, att det icke tjänar
till något att komma med förslag (om allmän värnplikt
med lottning) till en riksdag, som icke vill höra talas om
denna sak, eller till ett folk, hvilket obekymradt om det förakt,
som andra nationer i det hänseendet hysa för den, som icke
vill betala med sin person äfven under fred, tror sig genom
penningar kunna lösa sig från de personliga uppoffringar
för fäderneslandets försvar, som hvarje nation för öfrigt sett
sig tvungen att underkasta sig, och det icke minst af eko-
nomiska skäl.>
Vi förstå ej rätt detta yttrande, då hvar man i vårt land
vet, att det ej längre finnes någon rätt till friköpning och lega
i fråga om krigstjänstskyldigheten; men om detsamma är
riktadt till den svenska riksdagen — eller svenska folket —,
hvad skall man då säga om den, som kontrasignerar ett k.
m:ts förslag om en värfvad organisation för svenska kaval-
leriet, där de personliga uppoffringarna för fäderneslandets för-
svar lösas med penningar? Yttrandet är för öfrigt oförtjänt,
om det är ägnadt åt svenska folket. — Det strider emot allt
hvad svensk historia lärer. »Hvad svenska folket uti forna
dagar med ära burit, öfvergår lika både deras föreställningar
och deras förmågor som nu för tiden klaga — och skrifva
däröfven, säger den store Geijer om de offer vårt folk lagt
ned på fäderneslandets altare. De af svenska allmogen med
så mycket berättigande fruktade utskrifningarna upphörde
först genom Karl XI:s knektekontrakter; men de förnyade
uppsättningar af folk, som de berustade och roterade hem-
manen fingo göra under Karl XII:s krig och hvilka onekligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
