- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1890 /
297

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM KONKURRENSENS’ INSKRÄNKANDE OCH UPPHÄFVANDE. 297

gifvarne i de olärda yrkena kunna alltid ersätta strejkande
fackföreningsmedlemmar med andra arbetare. Annat är där-
emot förhållandet i de s. k. lärda industriella yrkena. Så vida
fackföreningen inom ett dylikt yrke omfattar alla eller åt-
minstone största delen af de till yrket hörande arbetarne, kan
föreningen i de flesta fall ställa arbetsgifvarne inför ett dylikt
val. Men för att en fackförening skall kunna bevara denna
maktställning, fordras därjämte, att densamma tillser, att icke
arbetsgifvarne, genom att antaga en för stor mängd lärlingar,
lyckas skapa en allt för stor framtida tillgång på i yrket ut-
lärda arbetskrafter. Dessa fackföreningar upptaga ock me-
rendels bland sina fordringar äfven begränsning af lärlings-
antalet.

I den mån som dessa engelska fackföreningar stärkte
arbetarnes ställning, framkallade de motsvarande föreningar
mellan arbetsgifvarne uti de ifrågavarande yrkena. Till en
början uppstå blott tillfälliga sammanslutningar i anledning
af strejker, men omsider öfvergå dessa till ständiga föreningar
mellan arbetsgifvarne. Sedan detta stadium uppnåtts, har så-
lunda arbetsmarknaden inom de s. k. lärda yrkena till
väsentlig del upphört att regleras af konkurrensen mellan
arbetarne resp. arbetsgifvarne. |

Inom några yrken har denna organisation af arbetsmark-
naden ytterligare utvecklats. Arbetsinställelser, vare sig från
arbetarnes eller arbetsgifvarnes sida, äro för båda parterna
synnerligen skadliga. Och så snart arbetsgifvare och arbetare
på nyss angifna sätt organiserats, behöfves det endast ömse-
sidigt förtroende och tillmötesgående för att på fredligare
vägar vinna detsamma, som arbetsinställelser kunna åstad-
komma. På en dylik fredligare väg hafva en del — ehuru
ännu så länge. blott ett fåtal — yrken inslagit, i det att tvister
mellan arbetare och arbetsgifvare merendels afgöras genom
förhandlingar mellan delegerade för båda parterna eller, om
dessa ej leda till öfverenskommelse, genom af båda parterna
valda skiljomän. På detta stadium bildar arbetsinställelsen
endast den yttersta nödfallsutvägen, som mycket sällan be-
höfver anlitas eller blifva af större varaktighet.

Samma tendens till ombildning af arbetsmarknaden fram-
träder tydligt äfven uti öfriga länder, ehuru denna ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 05:46:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1890/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free