- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1890 /
304

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304 DAVID DAVIDSON.

enings produkter i och för sin produktion. Ty fortvarar
konkurrensen inom dessa industrigrenar, måste den ifråga
varande föreningen gent emot dessa erhålla en för dem
synnerligt farlig öfvermakt. Enda sättet att upphäfva denna
olikhet i makt är, att producenterna inom dessa andra in-
dustrigrenar genomföra en likartad sammanslagning af sina
företag.

Samma omständigheter som leda till dylika samman-

smältningars utbredning inom samma land, äro naturligtvis
ock ägnade att framkalla sådana uti andra länder med ut-
vecklad storindustri. Men i dessa länder tillkommer en ny
driffjäder, nämligen fruktan för den större konkurrensförmåga
på utländska marknader, som en dylik organisation onekligen
måste förläna ett lands industri. Utom de nyss anförda för-
hällandena må i detta afseende här blott anföras, att denna
sammanslagning af företagen inom samma industrigren äfven
leder till, att hvarje teknisk uppfinning eller förbättring kom-
mer att hastigt och likformigt tillgodogöras inom hela in-
dustrigrenen, under det att så icke sker, då en näringsgren
består af en mängd själfständiga företag.
Äfven sedan denna utveckling fullbordats, kvarstår emeller-
tid konkurrensen mellan näringsgrenar af samma slag inom
olika länder. Men om denna konkurrens gäller detsamma
som om konkurrensen mellan järnvägar. Den skulle blott
leda till, att priserna nedtrycktes, utan att någondera kon-
kurrenten skulle äga någon utsikt att undantränga den andra.
Dessa. konkurrenter skulle därför snart inse, att deras eget
bästa fordrar, att de aftala om konkurrensens upphörande.
Fastställande af priserna genom öfverenskommelser och be-
stämmande af maximum för hvarje lands produktion blifva
så godt som nödvändiga följder. Och dylika aftal äro ej
svåra att åstadkomma och hålla vid makt, då kontrahenterna
blott utgöra ett fåtal.

Det återstår att, om ock blott i största korthet, beröra
den frågan, hvilken ställning staten bör intaga gent emot
dessa tendenser till konkurrensens afskaffande.

Beträffande kommunikationsanstalterna är det numera
allmänt erkändt, att, i samma mån konkurrensen på detta
område upphör, staten måste antingen själf öfvertaga dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 05:46:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1890/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free