Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KONTINENTALA OMRÅDEN. 351
med Utah-bäckenet i Norra Amerika, som är beläget mellan
Klippbergen och Sierra Nevada, samt med Titicaca-sjön, be-
lägen mellan Andernas båda hufvudryggar. Man skulle däraf
kunna förledas att tro, att det är den geografiska eller kanske
riktigare den topografiska byggnaden, som gör dessa bäcken
till afloppslösa. Så är likväl ej fallet, ty det är ju tydligt,
att om nederbörden inom ett sådant bäckenområde vore till-
räckligt stor, så skulle de inom detsamma belägna sjöarna
växa till dess att nivån öfverstege den lägsta punkten af
bäckenets kant; därigenom skulle ett aflopp till Oceanen in-
träda, saltsjöarna öfvergå till färskvattenssjöar och alla ka-
rakterer hos ett afloppslöst område försvinna. Det är således
endast kvantiteten af nederbörd, som är bestämmande, huru-
vida ett område får aflopp till hafvet eller ej. Om t. ex.
regnmängden i det Aralo-Kaspiska området ökades, så att
Kaspiska hafvets nivå, hvilken för närvarande ligger 26 m.
under världshafvets, började stiga och höjde sig öfver tröskeln
i Manytschdalen, så att ett utlopp till Asovska sjön och
Svarta hafvet uppstode, så skulle Kaspiska hafvets vatten så
småningom blifva allt mindre salt och hela det Aralo-Kaspiska
bäckenet förlora karakteren af ett afloppslöst område.
Ännu tydligare blir detta, om vi betrakta ett område
sådant som Sahara, hvilket icke har någon bäckenartad form,
utan i stort sedt bildar en i midten upphöjd yta med slutt-
ning åt alla sidor. Att ett land med sådan topografisk bygg-
nad är geologiskt odräneradt, att inga floder finnas, som nå
hafvet, kan tydligen icke bero på den topografiska konfigura-
tionen, utan endast därpå, att nederbörden är för liten för
att alstra betydligare floder. De obetydliga vattendrag, som
där förekomma, försvinna i sanden eller afdunsta i de salt-
träsk och salt-sjöar, som intaga de flacka depressionerna.
Och därmed hafva vi kommit till det väsentliga villkoret
för ett områdes afloppslöshet: att afdunstningen skall vara
lika stor som nederbörden. All nederbörd, som faller inom
området, afdunstar, och intet blir öfver, som kan afrinna till
världshafvet. Inom de områden, som hafva aflopp till Ocea-
nen, är däremot afdunstningen mindre än nederbörden, och
det är just öfverskottet af nederbörd, hvilket afrinner till
hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
