Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 K. M. THORDÉN.
säga att union télégraphique>» — den internationella telegraf-
föreningen — daterar sig från år 1858, ehuruväl den vanligen räknas
från och med 1865 års telegrafkonferens i Paris.
Denna i fullaste mening internationella telegrafkonferens in-
kallas af franska regeringen och hålles förnämligast af den orsaken,
att den invecklade tariffen efter zoner småningom befunnits alltmer
oändamålsenlig och föranledt åtskilliga stater att ingå separatför-
drag med sina grannar. Syftet var att bringa de i dessa fördrag
antagna principer till större allmängiltighet, och det uppnåddes
äfven. Det gällande systemet af tariff efter zoner upphäfdes, och
i stället infördes en likformig taxa för hvarje land, likväl så, att
en stat kunde delas i två hälfter med olika taxor. Därjämte vid-
togos betydliga nedsättningar i portot. Den uppgjorda öfverens-
kommelsen är sammanfattad i den internationella telegrafkonven-
tionen med dess tablåer och reglemente och undertecknad af
inalles 21 statsstyrelser. Till dessa höra alla de nio från år 1852
och bland de nytillkomna Sverige, Norge och Danmark. Härmed
är en telegrafisk kodex för den internationella telegraferingen fast- ’
ställd samt telegrafunionen befästad och utvidgad. Pariskonferensen
af år 1865 efterföljes af flera dylika: i Wien 1868, i Rom 187 1—372,
1 Petersburg 1875, i London 1879 och i Berlin 1885. Hvar och
en af dessa konferenser uppvisar ett ökadt antal deltagare och
framsteg i reglerna för den internationella tjänstgöringen och i
tarifferna. Blott det viktigaste kan emellertid här beröras. Bortser
man från nytillkomna europeiska stater, så representeras redan i
Wien asiatiska och afrikanska, i London sydamerikanska och au-
straliska och i Berlin ännu flera stater inom dessa främmande
världsdelar. Tillväxten i representerade stater är korteligen sådan,
att när deras antal, såsom vi sett, uppgår till blott 21 i Paris,
uppgår detsamma till 25 i London och 36 i Berlin utan att likväl
alla telegrafstaterna däri deltaga. Utom själfva telegrafstaterna ha
kabelbolag fått tillträde till konferenserna dock blott med råd-
gifvande röst. Början härmed göres vid konferensen i Rom, och
hafva 16 dylika sällskap ombud i London, 18 i Berlin. Hvad de
fattade besluten åter beträffar, upprättar konferensen i Wien en
central förvaltande telegrafmyndighet, som har sitt säte 1 Bern och
börjar sin verksamhet med året 1869. Vid konferensen i Peters-
burg fördelas de förut gällande fördragsbestämmelserna på två
urkunder: själfva konventionen, som innehåller de egentliga grund-
satserna för rättsförhållandet så väl mellan fördragsmakterna inbördes
som mellan dessa och allmänheten, samt reglementet och tax-
tablåerna, hvilka omfatta regler för de mer växlande förhållandena.
Konferensen i Berlin slutligen upptog uti det internationella telegraf-
reglementet en splitterny bestämmelse, denna gällande telefonen.
Eljest tillvägabringar konferensen i Wien den viktiga förändringen.
att den mellanfolkliga telegraferingen skiljes uti en europeisk och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
