Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gagnef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut, därför att sommaren var så vacker, och hösten
ut, därför att hösten var ändå vackrare och vi
julade i Gagnef för den vackra julottans skull.
Vi kunde inte låta bli att övervintra, därför att
vintern i Gagnef var vit, medan den i Stockholm
var grå — och vi äro kvar här än efter 17 år
och hoppas få vara här till vår levnads slut.
Alltsammans berodde på ritpennan. Har jag
inte sagt, att det är den, som formar vissa
människors öden. Ritpennan måtte ha passat på att
i all tysthet slå rot i Gagnef, och det en
väldigt stark rot till. Den var inte möjlig att rycka
upp. Den bara trängde djupare och djupare ned
i den täta, fina älvbottensmyllan som inte gärna
lämnar ifrån sig något, som den en gång fått
fatt i.
Och ju längre roten trängde nedåt, dess högre
blomstrade känslan för Gagnef uppåt, dess mer
kunde vi se hur oskrymtat rent linjevackert vårt
Gagnef var.
Mer och mer började vi bli förtrogna med de
bördiga slätterna och de långa åsarna, alltid
blåvioletta i någon skiftning, och med Gagnefs tre
älvar: Österdalälven, Västerdalälven och den
förenade Dalälven.
I Gagnef funno vi, ritpennan och jag, och den
hade jag haft i hand sedan tidigaste barndomen,
vad vi omedvetet under hela vårt liv längtat efter:
det styrkande, lugna livet på landet bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
