- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Första bandet /
109

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några stackare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några stackare. 109

var det en stackars flicka, som bodde på en vindskammare, som sytt
bottnen i ena hörnet - och den var misslyckad.

Med ett ord, menniskokärleken är en vara som går i verlds-’
handeln under namnet filantropi. Akta er, det är ej ärligt kaffe, utan
cikoria, och rätt nu får man ej se någon verklig mennisko vänlig
handling utan att den är uppblandad med filantropi, liksom man sällan får
en kopp kaffe utan tre fjerdedelar cikoria - men färgen blir »blankare»
och smaken, som man påstår, högre just derför att det icke är hvad
det borde vara.

Det säkra är att de stackars filantropiska menniskorna hela qvällen
roa hvarandra med att stackra alla andra; ty det är en riktig fröjd
för dylikt folk att kunna säga: vår nation är den uslaste på jorden,
ena hälften af folket ligger i rännstenen och resten - undantagande
några få utvalde, som äro till för att beklaga sorgen - sitter i
fängelserna. Stackars de svenskarne! Stackars de der menniskovännerna,
som tro sig vara det, med lika skäl som barnet tror sig vara
åkerbrukare, när det planterar ett roffrö i en sprucken pomadburk.

Småningom aftynade det ämnet och sällskapet började tala något
litet om de frånvarande vännerna. En »frånvarande vän» är vanligen
en högst olycklig vän, en stackare; man beklagar honom, då det ej
rätt väl går an i en större cirkel af vänner att förtala honom; man
nyttjar teckenspråk, man drar på axlarne eller på munnen eller på
ögonbrynen, under det man berömmer hans karakter och beklagar hans
tröga lycka - eller tvärtom.

Att en så talangfull man som B. ej längesedan gjort lycka, yttrade
Kongl. Sektern, är mer än underligt.

Han står sin egen lycka i vägen, anmärkte en liten tjock herre,
som hade assessors titel.

Orsaken är också den allra besynnerligaste.

Hvilken då, frågade patronessan.

Jo, han afslog presidentens förslag till en tjenst blott derför att
han ej ville gå förbi en äldre och mera förtjent kamrat.

Mycket vackert.

Ja, verkligen mycket vackert, hedrar den stackars B-s karakter
ganska mycket.

Emellertid så är en dylik känslighet en dårskap, och dessutom var
den en oartighet mot presidenten - sade titulär-assessorn. Presidenten
fann också vid närmare undersökning att B. icke var användbar - han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free