Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorgebarnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^72 Berättelser, skizzer och noveller.
»Hvad menar du?»
»Jo, mamma har så mycken sorg för min skull, att jag ej kan bli
gift, och ...»
»Ja, barn! Jag vet verkligen icke huru du skall bli det, då intet
passande parti yppar sig.»
»Söta mamma, hvad förstår mamma med passande?»
»En underlig fråga, men det kan du väl finna sjelf. En bildad,
anständig, hederlig karl, som kan underhålla en hustru.»
»Ja, ack ja!»
»Du är så underlig, Emma.»
»Goda, min goda mamma», sade Emma plötsligen och kastade
sig om sin mors hals, »min goda mamma! bli inte ond ...»
»Hvad går åt dig? Jag hoppas att du är klok, och ...»
»Ja, goda mamma, ack! ...»
»Det måtte väl ...»
»Jo, han frågade mig i går och. jag ...»
»Hvilken han?»
»Axel, söta mamma.»
»Nå min Gud, har jag kunnat ana sådant?»
»Men han är anständig, bildad, hederlig - söta goda mamma ...»
»Att du skulle så förnedra dig!»
»Förnedra?» upprepade Emma och hennes milda ögon fingo ett
uttryck af stolt sjelfkänsla. »Nej! nej! mamma, det är ej rättvist.»
>/En gesäll.»
»Är ej en gesäll bättre än en som nätt och jemnt är sin moders
son?» frågade Emma allvarlig. »Är ej den bättre, ehuru ringa han ock
är, som sjelf gjort sig till hvad han är, än den, huru hög han än må
vara, som ärft allt, fått allt genom händelsen eller försynens nåd?»
»Hvilka idéer, hvilka förvillade idéer!» yttrade majorskan. »Det
är frukten af romaner och historier, som ni flickor läsa.»
»Men är det osanning?»
»Jag bryr mig ej om huruvida det är sant eller osant, men så
mycket är säkert, att det är opassande. Då ser jag dig hellre gå som
husmamsell i alla dina dagar . . . glömd ... ja hellre glömska än
förnedring. »
Emma teg och afhörde sin mors långa morallexa lugn. Att det i
hela detta tal ej fans ett enda förnuftsslut eller en enda sats, som tålde ett
ögonblicks pröfning, är temligen klart; men det var ändå fruktenafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
