Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filantropiska sällskapet i Skråköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det nya året var, som sagdt är, mörkt i hågen, under det att
det: skred fram öfver jorden. Det började naturligtvis i öster, och fann
genast sin kusin, kejsaren i Kina, utsatt för oro; schacken i Persien
mådde ej stort bättre, och så vidare. Huru det står till i Europa veta
vi utan beskrifning.
Först när det kom till Sverige, klarnade dess anlete.
»Lyckliga land!» utropade år 1856, »du är dig alltid likt, du gör
intet bråk af dig, derför skall jag bestå dig en nära total
månförmörkelse, låta planeten Mars uppehålla sig i Kräftans eller
tillbakaskridandets stjernbild och flytta fram Kalmar marknad.» Om nu det nya
året sagt så der, hvilket ej är så alldeles säkert, så har det misstagit
sig, nämligen deri, att vi stå stilla.
Det är ett högt misstag, ty det fins ingen man i landet, sorn ej
har en synnerlig fallenhet för sansade reformer, och derför sansa vi
oss en fyrtio år i stöten och så röra vi på oss.
Denna rörelse liknar visserligen den, som Kalmar marknad gjort:
i fjol var han den 7, men i år den 6 Februari - det vill säga, om
några år hålles Kalmar marknad i forntiden, det blir en marknad i
det förflutna, men det är också en rörelse. Om vi således icke få se
till någon bro vid Röda bodarne, eller representationsförändringen, eller
nya lagen, så är orsaken ingen annan än den, att de rört sig, liksom
Kalmar marknad, och sedan befinna sig i det förflutna - ja, det kan
hända, att hela Sverige en gång så der. flyttar in i forntiden.
Såsom bevis på denna vår rörlighet vill jag berätta hur det gått
med Skråköpings filantropiska sällskap.
Det minnesvärda året 1848 stod stadens apotekare i sitt
laboratorium, sysselsatt att tillreda det för sina milda, sega och
klibbande egenskaper i palats och hydda lika högt värderade hvita plåstret.
Genom en ganska förklarlig idé-assosiation kom vår apotekare att tänka
på den då för tiden gängse filantropien. Newton fick af ett fallande
äpple, som slog honom i pannan, den första idén om fallande
kroppars rörelse, och vår apotekare fick i plåsterpannan den första idén
om sättet att uppresa de kroppar, som fallit dels i rännstenen och dels
i förderfvets afgrund.
Han fattade pennan och skref en inbjudning till Skråköpings
vördade invånare af båda könen att vara välgörande på aktier och
upplysa menskligheten mot en ringa penning, för hvilken han utlofvade
tusenfaldigt igen på andra sidan grafven, der räntan, som man vet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
