Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett misstag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi voro en hel hop vänner, utom vi vanlige – aldrig i tiden ha
vi haft muntrare och roligare, ty gubben mönsterskrifvare klirpade på
sin guitarr och sjöng, och vi deltogo så der emellanåt, när vi kände
igen tonen. Inte var det så ordentlig sång heller; men det är inte
noga, bara man har roligt och får något att skölja strupen med.
Rumlander hade inte knusslat – tu riksdalers arack i punschen
per butelj.
Plötsligen stördes vårt nöje. Vår hederlige, blott allt för nitiske
stadsfiskal Preijare stod på en gång midt inne i rummet med battongen
på bröstet och åtföljd af Skråköpings begge polisbetjänter. Herre Gud!
jag känner dem alla tre, både Preijare och Linqvist och Sundstedt –
och det är inte ondt med dem för en vitten.
Vår nye vän teg och stack undan guitarren bakom soffan.
»I lagens namn! – jag förbjuder denna folksamling», ropade
fiskalen.
»Hvaba! bror Preijare», sade Rumlander.
»Ingen lagbrytare är bror med mig. Nu är här tyst – men drag
fram en viss guitarrlåda – hit med den – Sundstedt, tag henne,
der står hon.»
Sundstedt lydde.
»Se, här står O. A. Hvar är egaren?»
»Der.»
»Jaså, ni är egaren af denna låda?»
»Jaha.»
»Polisbetjenter, hören opp nu! det är hans låda. – Mjuka tjenare,
min gunstige herr Oskar Ahnfelt!» sade fiskalen och bockade sig
försmädligt för vår nye vän, »är ni nu kommen till vårt förut laglydiga
samhälle med er riksguitarr? – Vi ha, gudilof, kyrka i staden och
få höra ordentligt och lagligt Guds ord mer än vi behöfva, en gång
hvar vecka – ni är igenkänd. Linqvist, teckna upp de närvarande.
Och ni, mine herrar, som låten en förförare förleda er att bryta mot
vårt välsignade konventikelplakat - I sjungen psalmer.»
»Psalmer?»
»Ja, psalmer – (läser på ett papper)
Ack, längtansvärda och bortgömda skjul
Under de susande grenar –
Der tid och döden en skönhet ej fick –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
