Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informatorsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 Berättelser, skizzer och noveller.
ja, fastän det är skamligt som att slå en käring - det är knappt
något att ta i - han är nära blott och bart en ande.»
-»Bevars, hvad löjtnanten är het!»
»Het? ja, det skall magistern se - men, ser magistern - han
har genom tant begärt flickan hos morbror. Hon ryser och vill
naturligtvis inte - men jag vet bot,. I morgon dag tar jag herr
Fikon-löf hit in - ni skall vara närvarande, för blir jag ensam med honom,
så får han stryk; ni skall vara liksom en försonare och lägga er i
leken, om ni ser, att jag håller på att gå för långt.»
»Nej, bäste löjtnant, det kan jag icke.»
»Ja, då får han styrk - välj, magister - var vittne till ett
colloquium familiare mellan mig och herr Fikon löf eller bered er på
att få se honom med en arm eller ett ben mindre.»
»Men, bäste löjtnant», bad jag i verklig ångest, »ni finner väl, att
jag i min ställning ...»
»Nå, så finner ni väl, att jag i min ställning . . .», invände
löjtnanten uppbrusande: »nej, slut med kurtisen skall det ta - en ända
med förskräckelse; använder han andliga medel för att få henne, så
skall jag förebygga den saken rned lekamliga. Här har han nu ett
helt år - ett helt år, magister! satt sig på näsan på oss alla: – min
hederlige morbror, mig - alla, med ett ord. - Allt lyder hans vink,
ty han talar vid tant - och hon är sjuk, mjältsjuk nära till galenskap,
och man fruktar ...»
»Men lugna er - nu år klockan i på natten. Vi skola sofva på
saken. - Se så, löjtnant, låt mig lugna er med den försäkran, att
jag skall hjelpa er hvad jag kan. Säg! tror ni, att han älskar fröken
Emilie?»
Ȁlskar? nej bevars - han skulle gifta sig med morbrors gamla
medevivagn, om der låge tolf tusen riksdaler i sits-lådan.»
»Nå godt, då är ju allt bra.»
»Jo vackert - vackert», mumlade löjtnanten; »vet ni, magister,
min mor lärde mig, då jag var barn, att bedja hvarje qväll - den
vanan har jag - men det svider i mig, att jag i detta skall likna
Fikonlöfvet. - Således, magister! vi skola ej tala om saken - vi
skola lugna oss - jag skall läsa en psalm för er.»
Den raske, häftige ynglingen läste en af våra herrliga psalmer, med
en tonvigt, som tillkännagaf, att han kände hvarje ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
