Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tant Margaretas soaréer. 665
du, jag besöker la Scala - jag finner det lika roligt som du att sitta
i jesuiterkollegiet eller i det Boromeiska biblioteket och studera böcker
och jesuiter, begge lika inbundna. Nå väl, jag hade min vanliga plats;
men jag observerade i nästa loge en flicka, skönare än alla de sköna
jag sett i Europa. Jag vill ej jemföra henne med våra blyga blommor
der uppe, blåögda och söta; nej du, svarta lockar, svarta, blixtrande
ögon, en bländande hvit hy - alabastern ser grå ut, och snön -
likgodt, om snön kan jemföras - och dertill rosor på kinderna, runda
läppar som svälla af kärlek, en växt - men du sitter ju så tvär och
stel, som då jag i tiden deklinerade mensa för dig. Hör du inte, hon
är en engel.»
»Jaså.»
»Jaså! nå det är ett godt svenskt ord, jaså.»
»Var det ingenting vidare?»
»Jo, ser du, en liten, mycket svart herre i samma loge började
tala med mig och slutade, då det var ganska trångt i vår, med att
inbjuda mig i deras loge. Jag gick naturligtvis, blef presenterad, eller
rättare sagdt presenterade mig sjelf - och flickan rodnade, och jag
märkte att hon, så snart jag såg bort, betraktade mig. Nå, min käre
Gerhard, är nu icke detta början till någonting?»
»Jo, till en olycka.»
»Men är du då befängd? Att en beskedlig karl ber mig gå in i
sin loge, att jag der träffade en underskön flicka, att jag blef kär -
är allt det der en olycka?»
»Det blir - nå, flickans namn?»
»Ja, ser du, känner du historien, så vet du att det fordom i denna
goda stad varit flera stycken herrar Sforza.»
»Ja.»
»Och flickan är en afkomling af dessa i rätt nedstigande linie;
hon heter Fransisca Alboni, är rik, vacker - en främling här, liksom
jag - rest hit för sitt nöje, för att se domen, la Scala - allt, med
ett ord, och dessutom för att andas samma luft som sina förfäder.»
»Och vidare!»
»Jo vidare, jag får besöka dem.»
»Lyd mitt råd - låt bli.»
»Vi få se - god natt med dig», yttrade Felix, tydligen utan att
bry sig om sin väns varning, och gick in i sitt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
