Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröderne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröderne. 747
störa nådig grefven med sin gråt - och hon gick från sin låga koja,
suckande: »Grefven är nog god och nådig, blott han fick råda för
den elake spektoren.»
Ett halft år derefter hade garfvaren, det vill säga ynglingen, som
vi i början införde på scenen, utstått sitt straff: 28 dagars vatten och
bröd och uppenbar kyrkoplikt. Hofrätten hade förmildrat domen,
emedan det var första gängen; men ynglingens lefnadslust, hans trygga
tillförsigt till sin arbetsförmåga och sin egen duglighet hade småningom
försvunnit under den skänkta penningsummans inflytande.
Han hade redan före sin olycka börjat tvifla på möjligheten att
med arbete förtjena sitt bröd. Sådant har den oförmodade rikedomen
ofta till följd. Nu hade äfven känslan för ära slocknat i hans bröst;
han hade redan utstått vanärans första sveda; nu var allt öfver: känslan
var döfvad och när han gick ur kyrkan från skampallen, var han en
fullbordad bof, som inom sig hvälfde föresatsen, att med brott på brott
hämnas den orättvisa, som menskliga blindheten begått. Dock, när
han fick se det präktiga monument, som grefvinnan rest på
excellensens graf, såg engelen med den lutande facklan och ärans och ryktets
genier, som buro den aflidnes vapensköld, då grep honom en underlig
känsla.
Han gick bort till grafven, knäföll på den, och bättre tankar
ned-sväfvade i hans själ, bättre föresatser vaknade, och han bad, bad
innerligt till Honom der uppe, som ransakar hjertan. Hans bön blef hörd:
den faderliga anden bortdref hans onda tankar. Hastigt väcktes han
dock ur sin sköna dröm. Unge grefven stod framför honom och
ropade: »Usling! skändar du min salig fars graf med dina böner och
tårar! Bort! här är intet att stjäla!» Ynglingen smög sig bort under
hopens skrattsalfvor öfver grefvens infall, att der icke fans något att
stjäla i grafven och blef borta; men de onda tankarne vaknade å nyo.
Hvar återfinna vi dessa begge bröderne inför Gud? Jo: unge
grefven blef slutligen excellens, han också, och hans bror . . . dog några
år derefter på Landskrona fästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
